Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - siebzigjährig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adv. -falt. -jährig, a sjuttio|års-, -årig, sjuttio
år gammal, -ste, ordn.tal sjuttionde. S~stel,
n -s - sjuttion[de]del. -stel, a oböji. [-sjuttion-[de]dels.-] {+sjuttion-
[de]dels.+} -stens, adv för det sjuttionde.
Siech, a sjuk i långvarig sjukdom, kroniskt sjuk,
av. [av]tynande.
Siech ibach, m -[e]s -e† utsinande bäck. -bett,
n -[e]s -en långvarig sjukbädd, s-|en, -te ge-t
intr [h] vara sjuk[lig], äv. tyna av (bort);
vissna bort.
Sie|chen, n -s - bona.
Siechli[en]haus, n -es -er† 1. sjukhus [isht för
obotligt sjuka]. 2. ibi. fattigbus,
ålderdomshem. -heit, f O långvarig (långsam, äv.
tärande) sjukdom, -ling, m -s -e kroniskt sjuk
person, ibi. invalid, -tage, pl sjukdoms]dagar,
-tid. -tum, n -[e]s 0, se -heit. -zimmer, n
sjukrum.
Siede, f Öl, sjud|ande, ning, kokning. 2.
lantbr. sörpa; hackelse, -bank, f -«/’
hackelse|-kista, -maskin, -blech, n -[e]s O kokbleck,
-bottich, m -[e]s -e ⚙ skåll-, kok|kittel, -kar.
-faß, n -fasses -fässer sörp|kar, -fat. -grad, m
-[e]s -e kok|punkt, -ningsgrad. -haus, n -es
-erf 1. [salt]sjuderi. 2. kokhus. s~heiß, a
kokhet, sjudande het. -hitze, fO sjudande
hetta, kok|hetta, -värme, -ningstemperatur.
-kasten, m -s -, se -bank. -kessel, m kokkittel.
-lade, f -n, se -bank. -lauge, f -n ⚙
sjud-ningslut.
siedelbar, a koloniserbar, bebyggelig.
Siedllelei, f -en 1. nybygge, [nybyggar]koloni.
2. eremitbostad, -[e]ler, m -s -1. nybyggare,
kolonist. 2. eremit, s-elhaft, a bofast, -el|hof,
se Salhof. -el|land, n -[e]s -er† land lämpligt
till (utnyttjat för) kolonisering, [bra]
koloniland. S-el|n, sied[e]le -te ge-t I. intr [h] o.
refl sich »n, 1. slå sig ned [som kolonist], bli
nybyggare, bosätta sig, slå upp sina
bopålar. 2. [över]flytta. II. tr låta ngn bosätta
sig. -el|sperling, m, se -el[weber. -el|stätte, f -n,
ae -elei.
Sied[e]lung, f -en 1. kolon|i, -at, nybygge,
ny-byggar|ställe, -stuga. 2. eremitbostad. 3. ung.
villa-, trädgårds|stad, -samhälle.
Siedelungsl|anlage, f -n 1. koloniserings-,
ny-byggar|anläggning, -företag. 2. se Sied[e]lung
3. -bau, m -s -ten nybygge, [-koloni[serings]-bygge.-] {+koloni[serings]-
bygge.+} -formen, pl bebyggelseformer,
gesell-schaft, f -en 1. koloniförening;
koloniseringsbolag. 2. tomtförsäljningsbolag, -kolonie, f
-n 1. nybyggarkoloni. 2. villa-,
trädgårds|-koloni. -kommission, f -en
koloniseringskommission. -kunde, f O vetensk. läran om
människans bebyggelsehistoria, -land, n -[e]s
-erf koloniland, land som kolonisera[t]s.
-recht, n -[e]s -e koloniseringsrätt. -wesen,
n koloniseringsväsen[de].
Siedelweber m zool. Phiietærus kolonilvävare,
-sparv.
sied]en, sott o. -ete sötte o. -ete gesotten -[e] I.
intr [h] sjuda, koka. heiß kok-, sjud|het.
II. tr koka, sjuda; myntv. äv. vitkoka. Zucker
~ raffinera socker; weich gesottenes Ei
löskokt ägg; gesottenes Rindfleisch ung.
pepparrotskött; der Sod -et mich jag har
halsbränna. S~, n -s O sjud]ande, ning, kok|ande,
ning. Wasser zum ~ bringen låta vatten
koka upp. -d, a o. adv sjudande, kokande.
— jfr sieden I. -d|heiß, -djwarm, a kok-,
sjud|het.
Siedellpfanne, f -n kokpanna; ⚙
saltsjudnings-panna etc. -punkt, m -[e]s kokpunkt.
Sieder m -s - 1. [isht i sms. -]sjudare, t kokare.
2. se Siederohr. -ei, f l. O kokning, sjudning.
2. -en sjuderi, kokeri. -kessel, se Sieder
oh-renkessel.
Siedelirohr, n -[e]s -e, -röhre, f -n O
vatten-ror på ångpanna. -rohr[en]kessel, m
rörtubpan-na. -salz, n -es koksalt, -schneider, m lantbr.
hack elsemaskin, -sole, f -n ⚙ saltlösning för
sjudning. -temperatur, f -en, se -hitze. s-warm,
se s-heiß.
sied‖ig, -ig|heiß, se -e|heiß.
Siedlller, se -[e]ler. -lerin, f -nen kvinnlig
nybyggare (kolonist); nybyggar-,
kolonist|-hustru. -ler]kind, n -[e]s -er kolonistbarn.
-ling, m -s -e, se -[e]ler. -lung[s-], se [-[e]-lung[s-].-] {+-[e]-
lung[s-].+}
Sieg m -[e]s -e seger. Den ~ davontragen
avgå med seger; vom (mit dem) gekrönt
segerkrönt. s^bedeckt, a höljd av seger
(segrar). s’vberauscht, a segerberusad.
s~durch-glüht, a poet. ung. triumferande. — Jfr Sieges-.
Siegel, n -s - sigill, signet, insegel, t. ex. das
no auf etw. (ack.) drücken, das ~ [auf]brechen.
Etw. (dat.) das ~ aufdrücken a) bekräfta ngt,
b) trycka sin stämpel på ngt; e-m Brief und
~ über etw. (ack.) geben ge ngn papper på
ngt; statt (an Stelle) des loco sigilli (L. S.);
das ist für mich ein Buch mit sieben ~n ung.
det är hebreiska för mig; etw. unter
legen försegla ngt; unter Schloß und ~ legen
lägga i gott förvar, äv. sätta bakom lås och
bom; unter fliegendem ~ hand. oförseglad;
unter dem ~ der Verschwiegenheitundev
tysthetslöfte. -abdruck, m-[e]s-e/sigill[avtryck].
-anleger, m förseglande tjänsteman,
förseglare; isht utmätningsförrättare. -anlegung, f
en försegling, -band, n -[e]s -er† sigill|band,
-snodd, -bäum, m bot. sigiiiaria sigillträd.
-beamte(r), m adj. bojn., se -anleger.
-beschrei-ber, m sigill,beskrivare, -ograf.
beschrei-bung, f -en sigill|beskrivning, -ografi.
-be-wahrer, m -s - förr sigillbevarare, -bild, n
-[e]s -er bild (figur, monogram etc.) på sigill,
-brief, m -[e]s -e förseglat brev. -bruch, m
-[e]s -e† brytande av sigill, -er, m -s -
förseglare. -erbrechung, f -erø, se -bruch. -erde,
f -n min. terra sigillata, bolus. -eröffnung, f
en officiellt (lagligt, lovligt) brytande av
sigill. s’vfest, a förseglad, -gebühr, f -en, -geld,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
