Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sparen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Immer nu, immer darben ordspr. ung. den
som alltid spar, kan aldrig kosta på sig ngt;
-e was, so hast du was, -e in der Zeit, so hast
du in der Not ordspr. den som spar han har.
2. spara, knussla, vara sparsam med (snål på),
t. ex. an (dat.), mit eho. Am Essen ~ spara
[in] (knappa in) på maten; man brauchte
mit dem Geld nicht zu ~ man behövde inte
se på slantarna; man -te des Weines nicht
det knusslades ej på (med) vinet; -et der
Worte! högre språk spara edra ord! n -s ⚙
sparande; skonande; hopsparande. ~ bringt
Haben ordspr. den som spar han har.
Spar‖endchen, n 1. ljus|stump, -bit. 2.
ljusknekt. -er, m -s - sparare, sparsam person.
Ein -nu will e-n Zehr er haben ordspr. efter en
sparare kommer en slösare. -fett, n -[e]s kök.
stekflott; margarin.
Spärgel [’Jpar], m -s - trädg. bot. Asparagus
Spar-ris. s^artig, a sparris|artad, -liknande, -bau,
m -[e]s O sparrisodling, -beet, n -[e]s -e
sparrissäng. -bohne, f, se -erbse.
Spar[geld, n -[e]s -er sparpenning, sparad slant,
besparing[ar].
Spärgel ‖erbse, f bot. Tetragonoiobus sparrisärt.
-fliege, f zool. Platyparea pæciloptera sparrisfiuga.
-gemiise, n -s sparrisrätt. -hähnchen, n, -käfer,
m zool. Crioceris asparagi sparrisbagge, -klee, m,
se {echte) Luzerne, -kohl, m, se Brokkoli.
-köpf, m -[e]s -e†, -köpfchen, n sparrisknopp,
-messer, n, se -stecher. -pflanze, f, se Spargel.
-pflanzung, f -en sparrisodling, -salat, m -£«]s
-e sparrissalad. -same[n], m -ns -n
sparrisfrö. -soße, f -n sparrissås. -spitze, f -n, se
-köpf. -staude, f -n sparrisstånd. -Stecher, m
sparriskniv. -stein, m -[e]s min. siags apatit.
-Stoff, m -[e]s kem. asparagin. -suppe, f -n
sparrissoppa, -zeit, f sparristid[en].
Spar[]groschen, m -s , se -geld. -gut, n -[e]s O [-besparing[ar].-] {+be-
sparing[ar].+} -hafen, m -s -† sparbössa, -herd,
m -[e]s -e sparspis.
Spark m -[e]s -e, se Spergel.
Spar‖karte, f -n sparkort. -kasse, f -n
sparkassa.
Sparkassenilbuch, n -[e]s -er† sparkassebok,
motbok, t. ex. ein nu über 1000 Mark. -eitilage,
f -n, jfr Spareinlage, -guthaben, n -s -
tillgodohavande å sparkasseräkning, pengar
insatta på sparkassa, -kont|o, n -os -en o. -os o.
-i sparkassejräkning, -konto.
Spar|kästchen, n sparbössa.
Spärkling m -s -e bot. Sperguiana narv.
SparllkUche, f -n ung. ång-, folk|kök. -kunst, f
-e† sparkonst, konst[en] att spara, -lampe, f
-n besparingslampa, -leuchter, m förr
ljusknekt.
spärlich [s:], I. a knapp, torftig, mager,
sparsam, karg. ringa, gles, sällsynt.
Bevölkerung gles befolkning; nue Ernte klen skörd;
-—av Gewinn mager (klen, dålig) förtjänst;
rves Haar tunt (glest) hår; ~e Kost mager
kost;, nue Mahlzeit knapp måltid; ^e Mittel
otillräckliga medel; ~e Nachrichten
sparsamma underrättelser. II. adv knappt,
dåligt, svagt, t. ex. ~ besucht; äv. illa, t. ex. ~
beleuchtet; torftigt, t. ex. nu bekleidet; glest,
t. ex. ~ bevölkert, ~ ausfallen utfalla dåligt,
ge dåligt resultat (utbyte). S^keit, f O
knapphet, torftighet; sparsam förekomst,
gleshet, sällsynthet. Die ~ der Beleuchtung
äv. den svaga belysningen; die rsj der
Bevölkerung äv. den glesa befolkningen.
Spar][licht, n -[e]s O besparingslyse. -marke, f
-n sparmärke. -mittel, pl hopsparade medel;
jfr -geld. -miillerei, f ø upprepad målning,
-mund, m -[e]s -e en som snålar med maten,
-ofen, m -s -† besparings-, spar|ugn, -spis.
-pfennig, m -s -e, se -geld.
Sparre, f -«, se -n. -n, m -s - 1. byggn. snick. [isht
tak]sparre; ~ spira. 2. her. sparre. 3. F E-n
nu [zuviel, zu wenig] haben ha en skruv lös.
4. nyck, grill[er].
Sparr[en]‖fach, n -[e]s, -erf, -feld, n -[e]s -er
byggn. mellanrum (fält) mellan sparrar. -fuß,
m -es -e† byggn. taksparrfot. -holz, n -es -erf
sparrvirke. -köpf, m -[e]s -e† ark. modilIon.
-nagel, m -s -† siags grov spik. -schlüssel,
-Wechsel, m O tvärsparre. -weite, f -n
sparr|av-stånd, -mellanrum, -werk, n -[e]s sparrverk.
Sparr‖horn, n -[e]s -er† O sparrhorn. s-ig, a
1. med sparrar. 2. bot. utspärrad, stående
nästan vågrätt.
Spar|rost, m -es -e ⚙ besparingsrost.
sparsam, a 1. sparsam, t. ex. e-e nue Frau, ~
mit etw. sein, nu leben. Mit etio. nu umgehen
spara på ngt; ~ in der Rede ordkarg. 2.
se spärlich. S<x>keit, f O sparsamhet.
Kleinliche nu småsnålhet, knusslighet.
S^keits-rücksichten, pl. Aus nu av sparsamhetsskäl,
av ekonomiska skäl. S’v/keitsjtrieb, m -[e]s -e
benägenhet för sparsamhet.
Spar‖schatz, m -es -e† besparingar; jfr -geld.
-schleuse, f -n ⚙ sparsluss. -schließrahmen,
m -s - boktr, besparingsram.
Sparsette, se Esparsette.
Sparllsucht, f O mani på att spara; knusslighet.
s-süchtig, a ung. knusslig.
Spart [a], m [n) -[e]s -e, se Esparto.
Spartakilide [’kiida], m -n -n, -ist, m -en -en
poiit. spartakist.
Spar|taler, m -s -, se -geld.
Spartanller(in) [’ta:], m -s - (/ -nen) spartan,
-ska. s-isch, a 1. spartansk, t. ex. mit nuer
Strenge. ~e Suppe spartansk svartsoppa. 2.
bildl. äv. sträng, hård.
Sparta|zist, se -kist.
Sparte [’Jparta], f -n avdelning, fack.
Spartein [tc’im], n -[e]s O kem. spartein.
sparte‖n, spart\_e]le -te ge-t intr [K] sprattla.
Sparter [’Jpar], m -s -, se Spartaner.
Spsurtllerie jf se -ware. -gras, n -es, s«
Esparto.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
