Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stoffwechsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-Wechsel, m ämnesomsättning,
wechselkrank-heit, f -en läk. ämnesomsättningssjukdom.
-Wechselstörung, f -en rubbning (störning) i
ämnesomsättningen, -weit, f materiell värld,
-wort, n -[e]s -er† gram. ämnesnamn. — jfr
Zeug-.
stöhle, se stehlen.
stöhn|en, -te ge-t intr [h] stöna, stånka, t. ex.
iiber etw. (ack.) S~ n -s O stönande,
stånkande.
Stöhr m -[e]s -e, se Stär.
Stoüiker [’Jtonkar], m -s - stoiker, s-isch, a
(sup. -[e]sO stoisk, -izismus, m - O stoicism.
Stolila, -e, f -en ant. o. kyrki. stola, -gebühren,
pl kat., ung. prästs Sportler.
Stoll‖baum, m -[e]s -e† gruvt. gruvstötta,
stämpling; koii. pitprops. -beule, f -n veter.
ëtoll-svamp. -e, f -n 1. se -n. 2. se Stulle, s-|en,
-te ge-t tr 1. ⚙ sträcka skinn. 2. Hufeisen nu
smida hakar på hästskor, skärpa beslaget.
Stollen m -s - (dim. Stöllchen) 1. fot[ställning],
ben; byggn. post, stolpe^ stötta; kolonn i räcke,
baluster. 2. hake på hästsko; grepp. 3. slags
vete|bröd, -fläta med russin; isht julbulle. 4. gruvt.
stoll[gång], dagort: äv. galleri, tunnel. Blinder
nu blind Stoll. 5. litt.hist. stollen halvstrof i mäster,
sang. -abwäger, m gruvt. stollavvägare. -arbeit,
f -en gravt. 1. arbete i stoll. 2. se -bau.
-ar-beiter, m, se -häuer. -backer, m ung. finbagare,
-bau, m -[e]s O gruvt. [in]drivning av stoilar.
-befahrung, f -en gruvt. stollinspektion. -eisen,
n hovslag, hästsko med hakar, -first, f -en gruvt.
stolltak. -gebäude, n -s - gruvt.
stollförtim-ring. -bauer, -häuer, m [gruv]arbetare som
driver stoll, -holz, n -es O 1. förtimrings-,
gruv|virke, pitprops. 2. se Kreuzholz 2.
-kreuz, se Krückenkreuz, -mauerung, f -en
gruvt. murverk i stoll, -mündung, -Öffnung, f
en stollingång. -ort, m -[e]s -e o. -er† stollort.
-recht, a -[e]s -e viss rätt att bearbeta [och
utnyttja] stoll, -rösche, f -n gruvt. [-avlopp[s-dike]-] {+avlopp[s-
dike]+} från stoll. -Schacht, m -[e]s -e[/] gruvt.
stollschakt. -sohle, f -n gruvt. stollsåla,
-botten. -teufe, f -fl gruvt. stoils djup under marken,
-treiben, n -s , se -bau. s-weise, adv gruvt. i
form av stoll[ar]. -wurm, se Tazzelwurm.
-zeche, f -n gruvt. stollgruva. -Zimmerung, f
-en, se -gebäude.
Stöllner m -s - 1. gruv[del]ägare. 2. se
Stollen-hauer.
Stoll‖ort, se -en\ort. -schwamm, m -[e]s -e†, se
-beule.
Stolonen [7lo:n], pl bot. stoloner.
Stolp|[er, m -s - dial. 1. snavande, snubbl|ande,
-ing. 2. bildl. felsteg, missgrepp, blunder,
-er|-draht, m -[e]s -e† ung. liggande
järntrådsnät. -erei, f -en oupphörligt snavande,
snubblande. -erer, m -s - 1. en snavande,
snubblande. 2. en som begår misstag. 3. se -er.
-erjfritzj[^e^, m -en -en F, se -erer 2., 2. s-[je]rig,
a knagglig, ojämn, gropig, s-er|n, stolp[e]re
-te ge-t intr [s o.A] 1. snava, snubbla, t. ex.
er -t über seine eigenen Füße. Über ein Wort
~ haka (staka) sig på (ej kunna uttala) ett
ord. 2. bildl. begå ett fel, göra en blunder,
s-rig, se s-erig.
stolz, a (sup. -esi) 1. stolt, t. ex. auf (über) etw.
(ack.) (‡ ob etw. (gen.)) ~ Sein, poet. e-r (gen.)
Sache ~ sein; äv. morsk, högfärdig, nuer
Gang stolt hållning, äv. majestätisk gång; ~
wie ein Pfau sein kråma sig som en påfågel;
den So*en spielen ta på sig en högdragen
min. 2. stolt, ståtlig, t. ex. ein ~es Gebäude.
nuer Wuchs grann växt (figur). 3. stolt,
härlig, strålande, t. ex. ein nuer Tag. Snu, m -es ⚙
stolthet, t. ex. edler nu, er ist der nu seines
Vaters; äv. hög|färd, -mod. Seinen nu in etw.
(ack.) setzen sätta sin stolthet (ära) i ngt; der
nu auf etw. (ack.) stoltheten över ngt. -erfüllt,
a [upp]fylld av stolthet, -ier|en, -te -t intr
[A o. s] vara stolt (högfärdig), stoltsera, yvas,
brösta sig; om häst kråma sig, dansa. Mit etw.
nu a) yvas över, b) stoltsera (paradera) med
ngt; er kam daher -t han kom stoltserande
[vägen fram]. S^kraut, n, se Kleeseide.
Stölzling m -s -e stolt (högfärdig) människa;
F högfärdsblåsa.
stomach‖al [’xa:l], a mag-. S-ika [’max], pl
magstärkande medel.
Stoma‖kaze [’kartsa], f O läk. stomakacé, sårig
muninflammation, -titis [’ti:t], f O läk.
Stomatitis, muninflammation, -toiogie, f -n
’munlära’. -toskop, fl -s -e läk. stomatoskop.
munspegel.
Stop, interj stopp! n -s -s stopp,
uppehåll, t. ex. ein kurzes nu in der Arbeit.
Stopf m -[e]s -e, se -e o. Stöpsel, -arbeit, f -en
stoppning, -arznei, f -en farm. stoppande
[läke]medel (medicin), s^bar, a möjlig att
stoppa, -buchse, -büchse, f -n ⚙ packdosa,
packningsbox. -buchsendeckel, m ⚙
packdos-lock. -buchsenschraube, f -n packdosskruv.
-e, f -fl stopp[at ställe], -eisen, n ⚓ drivjärn.
Stöpfel m -s -, se Stöpsel.
stopf|en, -te ge-t I. tr o. intr [h] 1. stoppa, t. ex.
e-e Pfeife ein Kissen [mit Federn] nu,
sich (dat.) die Taschen voll Äpfel etw. in
den Sack Wurst proppa, t. ex. sich (dat.)
den Mund voll nu. E-e Gans nu kök. fylla en
gås; Geflügel ~ [tvångs]mata fjäderfä med
deg; e-m den Mund nu bildl. täppa till munnen
på ngn; mit Watte ge-t vadderad; ge-t voll
full|proppad, -packad, överfull. 2. stoppa
(täppa) till, fylla, t. ex. ein Loch nu; är.
stoppa, laga, t. ex. Strümpfe Ein Leck nu
täta (driva) en läcka; mit Werg nu «£.
kalfatra; ge-te Stelle stopp[at ställe]; ge-ter Ton,
se S-ton. 3. läk. stoppa, verka stoppande pft,
t. ex. die Diarrhöe Die Blutung ~ hämma
blödningen; nud konstiperande, adstringe-
rande. 4. intr. vara mäktig (mättande), fylla,
t. ex. e-e Speise -t. 5. mus. dämpa. t. ex. ein
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
