Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stürzer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stürzer m -s - 1. gruvt. tippare., 2. se Klempner.
Sturz‖faß, n -fasses -fässer durkslag, sil. -feld,
n -[e]s -er lantbr. träd|a, -e[såker]. -flug, m
-[e]s -e† fljgv. störtflykt, -furche, f -n lantbr.
nyplöjd fåra. -gehurt, f -en abnormt bastig
nedkomst (födsel), -gefahr, f -en sport O. d.
stört|fara, -risk. -gerüst, n -[e]s -e
tipp|ställning. -anordning, -gut, n -[e]s -er† «£. band,
störtgods. -hang, m -[e]s -e† brant, bråddjup.
-heim, m -[e]s -e sport, störthjälm, -karren, m
-s - stört-, vipp-, tipp|kärra, -yagn. -ladung,
f-en ⚓ störtlast. -lauf, m -[e]s -e† störtlopp
på skidor, -leder, n sadeim. svansrem.
Stürz‖e|n, se -enen.
Sturzpflug m -[e]s -e† lantbr. störtplog.
Stürz‖pforte, f -n ⚓ ung. spygatt, -platz, m -es
-e† tipp|ställe, -[nings]plats.
Sturz‖ regen, m störtregn. -rinne, f -n gruvt.
stört-, tipp|ränna. -Schaufel, f -n
spannmålsskyffel. -see, f -n ⚓ störtsjö. -Stange, f -n
byggn. dörröverstycke, tvärträ.
Stürz|ung, f -en, se -en.
Sturzllwalzwerk, n -[e]s -e ⚙ grovplåtsvalsverk.
-wand, f -e† tvärbrant (stupande; äv.
överhängande) bergvägg, -weg, m -[e]s -e
tvärbrant (stupande) väg (stig), -welle, -woge, f
-n -£> störtsjö.
Stuß [u], m Stusses O jud. dumheter, nonsens.
Stutll-, se -en-, -buch, n -[e]s -er† lantbr.
häst-stambok. -e, f -n sto.
Stuten m -s - dial. avlångt vetebröd med russin,
lång vete|bulle, -limpa.
Stuten‖fohlen, -füllen, n -s - stoföl. -garten, m
-s -† stuteri, -meister, m stuteriföreståndare.
-milch, f O stomjölk.
Stutenmond m -[e]s -e dial. smekmånad.
Stuten‖rennen, ra kapplöpning för ston. -zucht,
f O uppfödning av ston, stoavel.
Stuterei, f -en stuteri; jfr Gestüt.
Stuttgart‖er [’/tut], I. m -s - Stuttgartbo,
invånare i Stuttgart. II. a oböji. från (i)
Stuttgart, Stuttgart-, s-isch, se -er II.
Stutz m -es -e 1. stöt, knuff, puff. Auf den ~
plötsligt, oförhappandes, oväntat. 2. kort
föremål; jfr -büchse, -glas, -perücke, -uhr; kort
fjäderbuske. 3. motspänstighet, trilskhet. 4.
skydds-, lös|ärm; strumpskaft utan fot. 5. P
bakdel, ända. -ärmel, m kort ärm; skydds-,
lös|ärm.
Stützllbalken m -s - ø byggn. [tvär]stötta;
stöd[je]bjälke. -band, n -[e]s -er† stödjeband.
Stutzbart m -[e]s -e† kortklippt (stubbat)
skägg; korta (stubbade) mustascher.
Stütz‖baum, m -[e]s -e† stödbom; stötta, -blått,
n -[e]s -er† bot. stödjeblad.
Stutzbock m -[e]s -e† 1. bagge med
avtrubbade horn. 2. perukstock i egentl, bet.
StUtz‖bogen, m -s -[†] ark. stödjebåge. -brett,
n -[e]s -er stöd|bräde, -planka.
Stutzl|büchse, f -n studsare gevär, -degen, m
kort värja, -e, f -n, se -büchse.
Stütze, f -n (dim. Stütz\chenf -lein) 1. stöd,
stötta, t. ex. e-m Baum e-e ~ geben; O är. ibi. post,
[stödje]pelare, stöd|balk, -bjälke o. d.; sträva.
Mit nun versehen äv. stötta [under], stödja.
2. bildl. stöd, t. ex. die nu der Familie; stötta,
stödjepelare, t. ex. ~ra der Gesellschaft. nu
[der Hausfrau] ung. hushållsfröken, en som
går frun tillhanda, äv. hjälpreda. 3. elektr.
krok. 4. stödjetrupp; hjälptrupp[er]; äv.
reserv[trnpper].
Stutzechse, f zool. Trachysaurus stubbsvansödla.
Stütz‖eisen, ra O stödjärn, järn|stöd, -stötta,
-el, n -s -, se Stutz 4. S-el|n, stütz[e]le -te ge-t
intr [Å] gymn. förflytta sig växelvis på armarna.
stutz|en, -[es]* -te ge-t I. tr 1. stubba, trimma
skägg, hår, svans; kortklippa; skära (klippa) [av],
t. ex. sich (dat.) die Nägel nu. E-n Baum ~
beskära (äv. toppa el. kvista) ett träd; e-e
Hecke ~ klippa (tukta) en häck; e-m Vogel
die Flügel ~ vingklippa en fågel; e-m Ydie
Flügel ~ bildl. stäcka ngns vingar; ge-t
stympad, avhuggen; ge-te Nase, se S-nase. 2. göra
fin (i ordning), fiffa upp, putsa, sätta fason
på, forma, F rigga [upp]. E-n zu etw. ~ äv.
drilla (träna, [in]öva) ngn till ngt. II. intr [h]
1. studsa [till], rycka till, rygga tillbaka, bli
häpen (bestört), &v. hejda sig, tvär|stanna,
-tystna, t. ex. bei etw. über etw. (ack.)
E-n nu machen komma ngn att studsa, göra
ngn betänksam; die Pferde nu bei e-m Geräusch
hästarna spetsa öronen. 2. dial. ᚼ uppträda
utstyrd, vara uppfiffad (uppriggad). 3. dial.
knuffa[s]. 4. dial. byta varor.
1. Stutzen, ra -söl. stubb|ande, ning,
beskä-r|ande, ning, [kort]klippjande, ning. 2.
studsande; tillbakaryggande.
2. Stutzen, m -s - 1. studsare gevär. 2. se
Stutz-glas. 3. muff. 4. ⚙ tätmuff.
stütz|en, -[es]* -te ge-t I. tr 1. stöd[j]a, t. ex. e-ra
nu. 2. förse med (ge) stöd, t. ex. e-e Blume
stötta, t. ex. e-e Wand äv. störa, t. ex. e-ra
Baum nu; risa, t. ex. Erbsen nu. Ge-t [försedd]
med stöd, stödd, stöttad; die Ellbogen auf
den Tisch ~ stödja armbågarna mot bordet;
auf etiv. (ack.) ge-t sein vara stödd mot (på)
ngt. 3. bildl. stödja, grunda, t. ex. seine
Ansprüche auf etw. (ack.) Auf meine Rechte
ge-t i förlitande på mina rättigheter (min
goda rätt); ge-t auf die Empfehlung des Herrn
B. åberopande mig på herr B:s
rekommendation. 4. Stütz [so]/ stötta [rodret]! II.
refl. Sich ~ 1. Sich auf etw. (ack.) ~ stödja sig
på (mot) ngt; sich an den Tisch nu stödja
(luta) sig mot bordet. 2. bidl. Sich auf e-n
nu förlita sig på ngn; sich auf das Ansehen
jds nu stödja sig (handla i förlitande) på ngns
auktoritet; worauf ~ sich seine Ansprüche ?
varpå grunda sig hans (på vad stöder han
sina, vad har han för stöd för sina) anspråk?
die Armee -te ihren rechten Flügel auf..
⚔ armén stödde sin högra flygel på ..
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
