Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Substitution ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en -en substitut, ersättare, vikarie; surrogat.
S-ution, f -en substitution, sättande i stället
för ngn; ersättande.
Substitutionsllmethode, f -n mat.
snbstitutions-metod. -produkt, n -[e]s -e kem.
substitutions-produkt. -theorie, fi -n kem.
substitutions-teori.
Sub‖strat [zup’stra:t], n -[e]s -e 1. grundval,
underlag: mos. substrat. 2. väsentlig[a]
bestånd sdel[ar]. 3. näringssubstrat, jordmån,
-struktion, f -en underbyggnad, grund,
s-su-mier|en, -te -t tr subsumera, inbegripa,
underordna. -sumtion, f -en 1. Subsumtion,
inbegripande; underordn]ande, -ing. 2.
förutsättning, antagande, s-sumtiv [’ti:f], a
sub-sumtiv, som kan förutsättas, inbegripande.
subtil [zup’ti:l], I. a subtil, hårfin,
spetsfundig, skarpsinnig. II. adv försiktigt, varligt,
t. ex. man muß mit ihm sehr ~ vorgehen,
-isie-r|en, -te -t I. tr göra subtil, förfina. II. intr
[h] 8ubtilisera, syssla med spetsfundigheter.
S"wisieren, n -s 0, S^isierung, f -en
subtili-ser|ande, -ing; förfin|ande, -ing. S~ität, f -en
subtilitet, spetsfundighet; finhet.
Subtra‖hend, m -en -en mat. Subtrahend,
s-hie-r|en, -te -t tr subtrahera, dra[ga] ifrån,
-liieren, n -s 0, -hierung, f -en, -ktion, f -en
subtraktion, subtraher|ing, -ande, fråndragande.
Subtraktionsllaufgabe, f -n subtraktions|uppgift,
-läxa. -exempel, n subtraktions|exempel, -tal.
-methode, f -n, -verfahren, n-s-
subtraktions|-metod, -förfarande.
Subtropen, pl geogr. subtropiska trakter,
s-tro-pisch, a geogr. subtropisk, s-venier|en [v], -te
-t tr hjälpa, bispringa, understödja, komma
till hjälp, t. ex. e-m -vention, f -en
subvention, bistånd, [stats]understöd, [penning-]
hjälp, s-ventionierjen, -te -t tr subventionera,
lämna understöd (penninghjälp) till,
understödja. -t [stats]understödd. -ventionierung, f
en subventionering, understödjande,
ven-tionspolitik, f O subvontionspolitik. -version
[v], f -en omstörtning. s-versiv [vsr’zi:f], a
omstörtande, förstörande, s-vertier|en [v], -te
-t tr omstörta.
SuCC-, se Sukk- o. Sukz-,
Such‖anker [u:], m -s - dragg[ankare]. s-bar,
a som kan (bör kunna) uppsökas (uppletas),
-blatt, n -[e]s -er† lek, ung. ’Frågor och svar’,
-hock, m -[e]s -e† lantbr. proberbagge. -buch,
n -[e]s -er† uppslagsbok, -e, f 1. ⚙ sökande,
letande, spårande, spaning, efterforskning.
Auf der ~ nach etw. sein söka (leta, vara på
spaning) efter ngt; auf die ~ gehen gå och
leta; e-n auf die ~ schicken skicka ut ngn
på spaning; nun begann die ~ des neuen
Quartiers nu började letandet (jakten) efter
en ny bostad. 2. pl. -n jakt. a) spårande, jakt
på spår; 6) sök. Der Hund hat e-e gute av.
hunden liar gott väderkorn, -eisen, n ist. sönd.
such|en [u:], -te ge-t I. tr o. intr [ä] 1. söka
(leta) [efter], t. ex. e-n, etw. nu, nach e-m, etw.
nu. -et, so werdet ihr finden bibl. söken. och
I skolen finna; Abenteuer <v> gå ut på
äventyr; e-n überall ~ leta efter ngn överallt;
die Gefahr ~ söka (utsätta sig för) faran;
Gelegenheit ~ söka efter ett tillfälle;
Kräuter söka (leta) [medicinal]växter; Ydie
Räumte ~ 4» styra ut i rum (öppen) sjö;
Schutz ~ söka skydd; er -t seinesgleichen
han söker sin like; e-e Spur ~ leta efter
(söka få upp) ett spår; Streit mit e-m ~ söka
tvist (gräl) med ngn; die Wahrheit nu söka
sanningen; das Weite ~ rymma fältet, ta
till flykten (till benen); nach e-m Vorwand
nu söka efter en förevändning; nach Worten
nu leta (söka) efter ord; se 2. Ofen 1. 2. söka.
vilja träffa. Wen ~ Sief är. vem vill ni tala
med? 3. jur. Haus nu verkställa
husundersökning. 4. efterfråga; önska, t. ex. zwei
Lehrlinge werden ge-t. Ein Hund [wird] zu
kaufen ge-t annons en hund önskas köpa;
e-e Stelle nu söka [en] plats. 5. jakt. söka,
spåra, jaga efter spår. Der Hund -t gut
hunden söker bra (äv. har [ett] gott väderkorn).
6. bil di. uttr. Was hast du hier zu nu? vad har
du här att göra (att beställa här)? etw. an
e-n (e-m) nu vänta [sig] ngt av ngn, äv. ha ngt
otalt med ngn; etw. hinter (in) e-m ~ vänta
[sig] ngt av (tro ngt om) ngn; -t ihr was an
ihn? äv. har ni ngn anhållan till honom? das
hätte ich nicht in dir ge-t! det skulle jag
aldrig ha trott om dig! seine Ehre (seinen
Ruhm) in etw. (dat.) ~ .sätta en ära i ngt; er
-t etw. darin, nachlässig gekleidet zu gehen
han sätter en ära i att gå slarvigt klädd; er
-t in allem etw. han ser misstänksamt på
(spårar en baktanke i) allt; was mag er
dahinter nu? vad tror han ligger dolt bakom
det? diese Politik wird jetzt zu rechtfertigen
ge-t denna politik söker man nu att
rättfärdiga. 7. [för]söka, t. ex. er -t mir zu schaden.
Etw. zu erlangen ~ söka uppnå ngt. 8. bibl.
Der Herr -et alle Herzen Herren utforskar
alla hjärtan. II. refl. Sich o, 1. Sich blind
nach etw. ~ leta sig fördärvad efter ngt. 2.
recipr. a) leta efter varandra, 6) leka
kurra-gömma. III. Ge-t PP. o. adj. 1. [efter]sökt,
efterfrågad, guterad, t. ex. ge-te Waren. Ein
ge-ter Arzt en mycket anlitad läkare. 2. sökt,
konstlad, t. ex. e-e ge-te Deutung, ein ge-ter
Witz. — jfr gesucht. S~, n -s O sökande,
letande. Fruchtloses ~ fruktlöst letande,
resultatlös efterforskning; mit der Sonde läk.
sondering.
Sucher [u:], m -s - 1. en sökande, letande. 2.
läk. sönd. 3. fotogr., optik, sökare, -ei,f -en
ständigt (långvarigt) letande (sökande), -in,
fi -nen, se Sucher 1.
Such‖etrunk [’zu:], m -[e]s -e† F ’ölsnyltare’.
-glas, n -es -er†y se -er 3. -hund, ni ~e
jakt. spårhund, -jagd, f -en jakt med spår-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
