Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tollapfel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långt; bist du nu? är du alldeles tokig (galen,
rasande, från dina sinnen, från vettet)? das
ist aber zu nu! F det är då för galet! es ~
treiben leva vilt; man möchte nu werden! F det
är så [att] man kan bli galen! det kan göra
en galen! über etw. (ack.) ~ werden bli
rasande (ursinnig, utom sig) över el. för ngt. 2. F
sty. utmärkt bra (duktig, vacker m. m.),
präktig, ’styv5. T~apfel, m bot. a) Solanum
melon-gena (ovigerum) äggplanta; b) se Tomate. Tv-
beere, f, T^blatt, n, se T^kirsche. -dreist, se
-kühn.
1. Tolle, se Tolle[r).
2. Ton‖e, f -n 1. nty. tupé; lugg, F kaluv. 2.
huvudtofs på fågel. 3. pipat veck; skjortkrås.
«eisen, n krus-, pip-, goffre rings| järn.
1. toll|en, -te ge-t intr [h o. s] bullra, dåna;
väsnas, stoja, F bråka, rasa.
2. toll en, -te ge-t tr nty. 1. krusa, pipa, goffrera
tyg. 2. krusa, locka hår; lägga upp hår i tupé.
töll|en, -te ge-t tr. se dillen 2.
Tollile(r), m o. f adj. böjn. galning, vansinnig
[människa], dårbusbjon. -erei, f -en 1.
väsen, stoj, F bråk, ras. 2. se -heit 2. t-er|n, [-toll[e]re-] {+tol-
l[e]re+} -te ge-t intr [h o. 5] se 1. tollen.
Tollfalte, f -n pipat veck, pipning, goffrering.
Toll‖gerste, f, se Taumellolch, -haus, n -es -erf
dårhus, hospital, -hausier, m -s - F galning,
dårhushjon. t-häuslerisch, a F som en galning,
vanvettig, tokig, dårhusmässig. -heit, f l. ⚙
galenskap, vanvett, tokighet; ursinne,
raseri. 2. -en galenskap, tokighet, tokeri,
dårskap, vanvettigt (galet) upptåg, galet infall,
tokig idé ni. m.
tollierjen, -te -t tr. se 2. tollen.
Tollllkerbel m, se Schierling 2. -kirsche, f bot.
Atropa Belladonna belladonna, giftkörs. -kopf, m
-[e]s -e† F galning, tosing, [tok]stolle,
galenpanna, vildhjärna, t-köpfig, a F galen, tokig,
[tok]stollig, vild. -korn, n, se Taumellolch.
-krankheit, f, se -wut. -kraut, n bot. a) se
Stechapfel; b) se -kirsche. t-kühn, a
dumdristig. -kühnheit, f dumdristighet.
Tollmaschine, f -n ⚙ goffreringsmaskin.
Tollrübe, se Hundsrübe.
Tollschere, f -n pip-, krus|tång.
Tollllsein, n -s , se -heit 1. -sinn, m -[e]s
galenskap. t-sinnig, a se toll 1. -sucht, f, se -heit
1. -trotz, m -es ᚼ halsstarrighet. -werden, n.
Das ist zum se ex. under toll 1. -WurZ, f, se
-kirsche. -wut, fi. veter. vattuskräck,
hundgalenskap, rabies. 2. ᚼ ursinne, t-wütig, a 1.
om hund angripen (lidande) av vattuskräck el.
rabies, F galen. 2. ursinnig, rasande,
t-wut-krank, se föreg. 1.
Tolpatsch [’tolpatj], m -es -e 1. se 1. Tölpel 1.
2. klumpig (lufsig) hund. 3. klumpig
ytter-känga. t^ig, se tölpelhaft.
1. Tölpel, m -s -1. F tölp, drummel, drul,
dralle, luns, lurk, knöl, basse; dumhuvud,
dum-merjöns. 2. cool, a) Sula havssula släktet. Wei-1
ßt< nu s. bassana havssula; b) se Dronte. 3. bot.,
se h*vs.
2. Tölpel, m -s - ᚼ trä|stock, -kloss. Über den
nu fallen biiai. begå ett misstag, F förplumpa
sig; über den nu stoßen [werfen), se
übertölpeln.
Tölpe‖lei, f -en F äv. mera konkr. tölpaktighet,
drumlighet, drummelaktighet, drullighet.
-gans, f -e† F drumligt fruntimmer, t-haft, a F
tölp[akt]ig, drummelaktig, drumlig, drul[l]ig,
klumpig, lunsig; som en dummerjöns.
-haf-tigkeit, f, se -el. -jahre, se Flegeljahre,
-krankheit, f påssjuka. t-|n, tölp[e]le -te ge-t intr [h
o. s] bete (uppföra) sig som en tölp,
drummel m. m., bära sig tölpaktigt, klumpigt m. m.
åt; F gå och drumla, drumla åstad; jfr 1.
Tölpel 1.
tölp|isch, a (sup. -[e].<tf), se -elhaft. T^sein, n -s ,
se Drehkrankheit.
Tolullbalsam [’toilu*], m -s farm. tolubalsam.
-i-din [’dim], n -s O kem. toluidin. -ol [’o:l], n -s
⚙ kem. toluol, metylbensol.
Tomahawk [’toma-haik, -ho:k], m -s -s toma|-
håk, -hawk indiansk stridsyxa.
Toman [tc’marn], m -s -e toman persiskt mynt.
Tomat‖e [to-’ma’.ta], f -n tomat, kärleksäpple,
-en|püree, f (av. n -s ) -s tomatpuré, -en|soße,
-en]tunke, f -n tomatsås.
Tombak [’tombak], m -s O ⚙ tombak. Wen, a
av tombak, tombak-.
Tombolja [’tombo-la:], f -en tombola.
Tömpel, se Tempel 2.
Tom|us [’to:mus], m -us -i tom, bokvolym,
[-]band.
1. Ton [o:], m -[e]s -e† (dim. Tön[chen, -lein) 1.
mus. ton, t. ex. falscher, hoher, niedriger,
tiefer nu, das Instrument hat e-n schönen,
vollen den nu angeben, e-n ~ anschlagen
(anstimmen); äv. klang; ljud, t. ex. dumpfer
keinen nu hervorbringen; ibi. tonart. Ganzer,
halber nu hei-, halv|ton; süße Töne ljuva
toner; den nu haltena) om sångare hålla ton[en];
b) om instrument hålla stämningen; auf
denselben nu stimmen stämma två instrument i samma
ton; jetzt gehtfs (pfeift’s) aus e-m andern ~
F nu låter det på annat vis, nu är det annat
ljud i skällan; gehtfs aus dem nue? F jaså,
låter det ur den tonen? aus e-m gewissen ~
gesetzt ᚼ om musikstycke satt i en viss tonart; in
einem nue singen sjunga entonigt; nicht in
den nu stimmen wiai. inte vara stämd i
samma tonart, inte passa i stycke, vara omaka.
2. ton, t. ex. flüsternder, schrojfer, spöttischer
nu; tonfall. Beweglicher nu bevekande ton;
im nue des Vorwurfs i förebrående ton; e-n
andern nu gegen e-n annehmen (anschlagen),
aus e-m andern nu mit e-m reden (sprechen)
anslå en annan ton (ändra sin ton) mot ngn,
tala till ngn i (ur) en annan ton[art]; e-n
hohen ~ annehmen ta sig en hög ton; er
schlägt mir gegenüber e-n nu an, daß .. han
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
