Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Törtchen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
F förtret, obehag. E-m e-n nu (e-m etw.
zum nS) antun F vålla ngn förtret, spela ngn
ett elakt (fult) spratt, göra ngt för att
förarga ngn.
Törtchen [ce], n-s - liten tårta, bakelse.
Tort‖e [o], f -n (dim. Tört]chen, -lein) tårta,
-en|-bäcker, m konditor, t sockerbagare, -en|form,
f -en tårtform.-en|rolle, f -n kaksporre.
-en|stecher, m tårtspade. -en|teig, m -[e]s -e
tårt-, bakelse|deg.
Törtjlein, n -s -, se -chen o. Torte.
Tortur [’tu:r], f -en äv. bildl. tortyr; ‡
sträckbänk. E-n auf die ~ bringen [schrauben,
spannen) är. bildl. lägga ngn på [-sträckbän-k[en].-] {+sträckbän-
k[en].+}
Tor|turm, m -[e]s -e† ⚔ porttorn.
Torus [’to:], m-ark., bot. m. m. tOl’US.
Tor‖wache, f -n 1. bevakning av (vakt vid)
slotts-, stads|port, t. ex. die ~ haben. 2.
vaktpost vid slotts-, stads[port; slottsvakt. 3.
vaktstuga vid stadsport. -Wächter, m 1. se
-hüter. 2. sport, mål|vakt, -man. -wagen, m -s -,
se Kremser, -wart, m -[e]s -e, se -luächter 2.
-Wärter, m, se -hüter. -Wärterhäuschen, n
portvakts-, grind|stuga. t-wärts, adv mot porten,
åt porten till. -weg, m -[e]s -e port|gång, -valv,
inkörsport. Unter dem ~ i port|en, -gången,
t-weit, a vidöppen, på vid gavel.
Tor|y [’to:ri:], m -ys -ys o. -ies [ri:s] eng. poiit.
tory. -partei, f -erc toryparti. t^stisch [’n],
a tory-.
Torzettel m passersedel vid tullport.
Torziege, f zool. Hemitragus jenilahicus tahr.
Tor]zoll, m -[e]s -e†, se -steuer.
TOS, m -es 0, se -en. t~|en, -te ge-t intr [h o. vid
angiv, av riktn. s] rasa, t. ex. »uder Sturm; dåna,
brusa, larma, dundra, om vind tjuta, om hav
vara i uppror; om människa ryta, vråla;
storma, t. ex. die Menge -t durch die Straßen,
f^der Beifall stormande bifall; nudes
Gelächter dånande (rungande) skrattsalvor, -en, n
-s O raseri, dån, brus,’larm, dunder; om vind
tjut; rytande, vrålande; om hav, vågor äv.
uppror.
Toskan|]er [’ka:], I. m -s - invånare i Toskana.
II. a oböji. från (i) Toskana, toskansk,
Toskana-. -erin, f -nen, se -er I. t-isch, a, se -er II.
Tost [o], m -es -e dial. 1. se Haarbüschel. 2.
hjälmbuske.
tot, a i ali ni. död, t. ex. ~ und begraben, mehr
«v als lebendig, jur. bürgerlich nu, geistig
~ für die Welt, ~er Baum, Buchstabe, ⚓ ~es
Gewicht, hand. ~es Inventar, Kapital, Konto,
nue Kraft, ~e Magnetnadel, geogr. das To>e
Meer, ~e Sprache, ~er Ziveig, e-n für ~
erklären; avliden, hädangången; äv. livlös, utan
liv, t. ex. nues Bild, ~ daliegen; matt,
glanslös, t. ex. ~e Augen, Farbe, ~es Haar; pred.
ö) till döds, t. ex. sich ~ ärgern, grämen; b)
ihjäl, t. ex. e-n (sich) nu langweilen, sich ~
saufen, e-n <v stechen; rotboii död; tennis ur spel, |
gammal, ute. ~ und dahin död och borta;
halb se halbnu o. ex. nedan; nuer Arm e-s
Flusses uttorkad flödarm; Asche utbränd
aska; ~e Ecke tom vrå i rum;
Einfriedigung trästaket, plank; nues Feuer slocknad
eld; r^es Fleisch död-, svall|kött; ~er Gang
a) O dödgång i skruv; b) gruvt. ofyndig
gångart; nues Geld oförräntade (oräntbara)
pengar, dött kapital; rx.es Geleise (Gleis) järnv.
stickspår; 7~e Hand kyrki. död [mans] hand,
main-morte; ~er Kalk släckt kalk; Kohle
utbränt kol; nuer Körper äv. lik; ^e Leitung
eiektr. spänningslös ledning; nues Metall
oxiderad metall; ~er Ort död (tyst,
stillastående) ort el. plats; ~er Punkt, se T^punkt; nuer
Raum a) öde rum; 6) ⚔ fortif, obestruket rum,
jfr ~er Winkel; nues Rennen sport, dött lopp
(heat), död löpning; ~e Scheibe halv
blockskiva; nues Schweigen ljudlös tystnad; nuer
Strang, se ~es Geleise; ~e Straße tyst (öde,
folktom) gata; ^es Tier äv. [djur]kadaver;
nues Wasser »i. a) se Tnuwasser; b) död tid då
floden är som svagast; nu er Wechsel hand. egen
växel; nues Werk övervattenskropp;
Werke teol. döda gärningar; Windung elektr.
blindhärva; ~er Winkel ⚔ fortif, död vinkel;
~es Wissen död (ofruktbar) kunskap el.
lärdom; nue W^ollehand. dödull; Zeit död [års-]
tid el. säsong; nuer Zeuge jur. corpus delicti;
die Segel ~ anschlagen -i. slå under (bända)
segel; ~ arbeiten, beißen, se -arbeiten,
-beißen; nu bleiben a) [vara och] förbli död, icke
kunna återkallas till livet; b) F dö; bli
dödad, ⚔ bli på platsen; ~ brennen, se
-brennen; e-n für nu erklären äv. dödförklara ngn;
~ fahren, se -fahren; nu fallen, se -fallen;
sich nu f ressen äta sig fördärvad; sich [halb]
nu gähnen gäspa sig till döds, F nästan gäspa
käken ur led; ~ gehen om vatten vara
stillastående, stagnera, icke ha något fall; sich ~
hungern hungra (svälta) ihjäl; ein Pferd ~
jagen spränga en häst, köra (rida) ihjäl en
häst; nu kriegen, se -kriegen; nu küssen, lachen,
laufen, se -küssen, -lachen, -laufen; nu
liegenbleiben dö på stället:/är ~ liegenbleiben
kvarlämnas som död; e-n für ~ liegenlassen
kvar-lämna ngn som död; ~ machen, mahlen,
prügeln, rösten, sagen, se -machen, -mahlen,
-prügeln, -rösten, -sagen; sich ~ schämen dö av
blygsel (skam), F blygas (skämmas) ögonen,
ur sig; ~ schießen, schlagen, Se -schießen,
-schlagen; ich sehne mich halb ~ nach ihm
jag längtar ihjäl mig efter honom; ~
schweigen, se -schweigen; sich ~ schreien skrika sig
fördärvad (äv. hes); segeln, se -segeln; nu
sein äv. bildl. vara död, t. ex. für Freude und
Lust nu sein; bildl. äv. vara glömd (förgäten);
ab und nu sein bildl. vara bragt ur världen;
mein Fuß ist ~ sover; er war auf der Stelle ~
han dog på fläcken; im Hause ist alles ~
det är tyst och dött i huset; wenn ich ~ bin
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
