Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig vara, t. ex. erstaunt, geschäftig, spröde oj;
ge sig sken av att vara, F ’spela’, t. ex. fromm,
unschuldig, vornehm oj. Tu doch nicht so
dumm! F sjåpa dej inte! dünn ~ F vara
ytterst anspråkslös; er tut so betrübt
(geheimnisvoll) han förefaller så ledsen
(hemlighetsfull) el. ser så ledsen
(hemlighetsfull) ut; hübsch (schön) mit e-m Mädchen ~ F
fjäska (slå) för ngn, flörta med ngn; keck oj
uppträda käckt (trotsigt), vara morsk (karsk)
av sig; vertraut mit e-m ~ [låtsa sig] stå på
förtrolig fot med ngn; wie verrückt ~ bära
sig åt som en galning; er tut nur so F det är
bara som han låtsar (gör sig till); tu doch
(P man) nicht so! F gör dej inte till! försök
inte med mej! ~ wie jemand efter]apa,
-härma ngn; [so] oj, als ob.. låtsa som [om]
. ., t. ex. er tat, als ob er es nicht bemerk[t]e;
ich tat, als ob ich schliefe äv. jag låtsade
sova; ~ Sie, als viären Sie zu Hause! v ar
som hemma! känn er hemmastadd! 6. föräidr.
uppföra (bete) sig. Gut oj, se guttun I. 2.
III. refl. Sich ~ 1. Sich bloß o> blotta sig,
F klä av sig naken; sich weh ~ göra sig illa,
skada sig. 2. Sich wohin ~ % bege sig
någonstädes. 3. Sich [sehr] mit etw. ~ yvas
(vara stolt el. högfärdig) över ngt; skryta
med ngt. 4. ᚼ Es tut sich [nicht] det låter
sig [inte] göra, det går [inte]; es tut sich
auch so a) man kan också göra så, det går
också på det viset; b) man kan i alla fall
göra det; das tut sich auch so! F iron. som
om det vore så lätt gjort!
Tun, n -s O görande, handlande, beteende,
uppförande. Das ist ein ~ det går i samma
veva; das ist alles ein ~ F det är sak samma,
det går på ett ut; sein ~ und Lassen (gen.
seines ~ und Lassens) hans görande och
låtande; sein ~ und Treiben (gen. seines ~ und
Treibens) vad han gör (tar sig till), hans
tillvägagående; Sagen und ~ ist zweierlei
ordspr. ung. lovén är bra men hållen är bättre;
das ist nicht meines ojS ᚼ det är inte min
sak; im ~ sein vara i görningen.
Tiinch [y], m -[e]s -e t, se -e. -arbeit, f -en
vit|limning, -mening, kalkstrykning, -e, f -n
1. mur. vit|limning, -mening äv. konkr.,
kalk|-strykning, ning; se äv. -farbe. 2. bildl. yttre
polityr (fernissa); anstrykning. t~|en, -te ge-t tr
vit|limma, -mena, [vit]kalka, kalkstryka, -er,
m-s - vit|limmare, -menare. -erei, f -en, se
-arbeit. -farbe, f -n vit|mening, -limning, kalk-,
lim|färg. -kalk, m -[e]s kalk till vitlimning,
-kübel, m vitlimmares balja, -pinsel, m
kalkkvast, slang ’hornsugga’. -sand, m -[e]s mycket
fin sand; skursand. -Scheibe, f -n vitlimmares
bräde, -schicht, f -en lager av vitlimning,
-topf, m -[e]s -e† ämbar (pyts) till kalk-,
lim|färg; jfr -kübel. -werk, n -[e]s, se -arbeit.
Tundr‖a [u], f -en, -en|steppe, f -w geogr. tundra.
Tunes|ier [’ne:], m -s-, -erin, f-nen invånare
i Tunisien (Tunis), tunes|are, -iska. -ien, n
npr geogr. Tunisien, t-isch, a tunesisk.
Tunfisch, se Thunfisch.
Tüngel m -s -, se Klebekraut a).
Tungstein m -[e]s min. tungsten, scheelit. -säu-
re, se Wolfiramsäure.
Tunguslle [tug’gu:zo], m -n -n, -in, f -nen tun-
gus folkslag, t-isch, a tungusisk.
Tunichtgut [’tu:], m - o. -[e]s -e odåga,
dagdrivare.
Tunik [’tu:nik], fi -en tunik På damklänning. -|a
[’tu:], fi-en rom. ant. tuni|ca, -ka. -ate [’ka:],
fi-n zool. tunikat, manteldjur.
Tunis [’tu:nis], n npr, se Tunesien, -er [’tu:],
se Tuneser. t-isch [’ni:], so tunesisch.
Tunk‖e, fi -n 1. sås. 2. [ned]doppning,
blötning. t-el|n, tunk[e]le -te ge-t tr [små]doppa.
t-|en, -te ge-t I. tr doppa, t. ex. das Brot in
die Milch, die Feder ins Tintenfaß oj. II.
refl. Sich ~ se (sich) tauchen, -en, n -s ⚙
doppning; tändstickstiiiv. satsning, -form, fi -en
ljustillv. stöpform. -maschine, f tändstickstiiiv.
doppningsmaskin. -näpfchen, n såssni| a.
-rahmen, m -s - tändstickstiiiv. doppram. -schale,
fi -n såsskål. -schnitte, f -n idoppat (ibetat)
bröd.
tunlich, a görlig, möjlig; rådlig; läglig, ojst
a) så .. som möjligt, t. ex. o^st schnell
erscheinen; b) så mycket som möjligt, så vitt
möjligt, efter bästa förmåga; so bald als ojst
bald, mit ojster Eile så snart som möjligt,
vid första lägliga tillfälle. T~keit, f O
görlighet, möjlighet; rådlighet. Nach oj, se
tunlich[st).
Tunnel [’to], m -s -s äv. - tunnel: underjordisk
gång. ~ unter Wasser undervattenstunnel.
-anlage, fi -n tunnelanläggning, byggande
(borrande, sprängande) av tunnel, -arbeit, f
-en, se -bau. -arbeiter, m tunnel|arbetare,
-byggare, -bahn, f -en järnv. tunnelbana, -bau,
m -[e]s 1. ⚙ tunnel|byggande, -byggnad,
-byggnadskonst. 2. -ten konkr.
tunnelbyggnad. -bohrmaschine, f -n ⚙
tunnelborrnings-maskin. -bohrung, fi -en tunnel|borrning,
-sprängning, -brücke, f -n tunnel-, rör|bro.
-ein|laß, m -lasses -lässe vattenbyggn.
tunnelintag. t^v[is]ier|en, -te -t intr [h] o. tr bygga
(borra, spränga) en tunnel genom ngt. -mauerung,
fi -en murning av tunnel, -mündung, f -en
tunnelmynning, -röhrenbahn, f -en
tunnelrör-bana, ’tube’. -Schacht, m -[e]s -e[f] luft- och
ljusöppning i tunnel, -schlinge, fi -n järnv.
tunnelslinga, -stück, n -[e]s -e ballastrum
å torped, -ung, fi -en, se -anlage. -wand, fi -e†
tunnelvägg.
Tunn|lung, f -en, se -et[anlage.
Tunt‖e [ö], fi -n F dial. 1. trög (långsam,
sävlig) människa, sölkorv, trögmåns. 2.
prudentlig (petig) människa; sjåp, våp. t-elig,
a Fi. trög, långsam, sävlig. 2. prudentlig,
petig, ’prenotlig’; sjåpig, våpig. -el]liese, f
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
