- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2475

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - ungeschicklich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


lighet, tafatthet. II. m -[e]s -e oskicklig
(tafatt) person, tölp, klump[er], drummel. ~
läßt grüßen! F en sån klump! üblich, a 1.
se unut. 2. otillständig, opassande, -lichkeit,
f-en, se ungeschick I. u~t, «oskicklig,
bortkommen, tafatt, klumpig, fumlig, bakvänd,
in etw. (dat.) i (med) ngt. ~ zu etw. oduglig
till ngt; etw. nu anfangen äv. börja i galen
ända med ngt. -t|heit, f -en, se ungeschick I.
ungeschlacht, a klumpig, otymplig, grov, ovig;
tölpaktig, drumlig. U~heit, f O klumpighet,
otymplighet; tölpaktighet.
unge schlagen, a obesegrad, -schlechtig, a 1.
könlös. 2. gram. genuslös; neutral,
-schlecht-lich, a 1. ej sexuell. 2. bot. könlös;
kryptogam. -schliffen, a 1. oslipad, ej slipad
(väs-sad), slö. 2. bildl. oslipad, ohyfsad,
oborstad. u-schliffenheit, f O 1. oslipat tillstånd.
2. oslipat (ohyfsat) sätt, brist på hyfs[ning].
-schlössen, a öppen, ej stängd, olåst.
-schlüsselt, a utan chiffer. -schmack, a smaklös,
bristande i smak. U-schmack, m -s
smaklöshet, bristande (brist på) smak. -schmälert,
a oförminskad, oavkortad, obeskuren, ej
förringad. nuer Besitz seiner Rechte full
(oinskränkt) besittning, -schmalzen, se -salzen.
-schmeichelt, a osmickrad; hand. ej särskilt
utvald.
ungeschmeidig, a osmidig, oböjlig, styv, stel,
ovig, ohanterlig; bildl. äv. som har svårt att
anpassa sig. U^keit, f O osmidighet, stelhet;
brist på smidighet (anpassningsförmåga),
unge‖schminkt, a osminkad. Die nue Wahrheit
äv. rena rama sanningen, -schmückt, a
osmyckad, oprydd, enkel, -schnitten, a oskuren,
oklippt; omejad, ej slagen. -schoren, al.
oskuren, oklippt. 2. se -hudelt. -schraubt, a
1. ej [till]skruvad. 2. naturlig; okonstlad,
-schrieben, a oskriven, -schult, a oskolad; ⚔
odisciplinerad. U-Schult|heit, f O bristande
(brist på) skolning, -schützt, a oskyddad,
-schwächt, a oför|svagad, -minskad. Mit nuen
Kräften äv. med obruten kraft, -schwänzt, a
svanslös, stjärtlös. -schweift, a l.se-schwänzt.
2. ej svängd, rak. -schworen, a osvuren, utan
ed. E-m etw. nu glauben tro ngt på ngns
[blotta] ord. -sehen, a 1. obesedd. 2. osedd.
ungese‖llig, a osällskaplig, tillbakadragen,
folkskygg, enstörig. u-igkeit, f O
osällskaplighet, folkskygghet, -schaftlich, a 1. se -ig.
2. asocial.
ungesetz‖lich, a olaglig. U-lichkeit, f-en
olaglighet. -mäßig, a lagstridig. u-mäßigkeit, f
en lagstridighet, lagstridig handling,
ungellsichert, a 1. oskyddad. 2. om eldvapen
osäkrad. -sichtet, a 1. om mjöl osiktad. 2. »i* ej
siktad (i sikte), -siebt, a osållad, oharpad.
ungesittet, a 1. ociviliserad, rå, barbarisk. 2.
sedeslös, omoralisk. U~heit, f O 1. barbari,
råtet. S. secLeslösKet, omoral.
ungellsondert, a ogallrad, -sotten, a o-, halv|kokt.
-spalten, a okluven; ohuggen, -sperrt, a 1. ej
låst (reglad, tillspärrad). 2. boktr, ej spärrad,
-spönnen, a ospunnen. -spornt, a 1. utan
sporrar. 2. osporrad, -sprächig, a ej
pratsam, tystlåten, ordknapp, sluten.
Ungestalt, fi. O se -[e«]Aei*. 2. -en missbildad
(vanskapt) gestalt, missfoster, vidunder, u^,
a oformlig, missbildad, vanskap|lig, -t. -[et-]
heit, f O vanskaplighet, missbildning.
unge‖stärkt, a 1. ej stärkt (styrkt). 2. om tvätt
ostärkt, -stempelt, a ostämplad, -stielt, a 1.
bot. utan stjälk. 2. skaftlös, utan skaft, -stillt,
a 1. ej stillad, ostillad; osläckt törst,
otillfredsställd. 2. om dibarn som ej fått mat.
-stimmt, a ostämd, -stört, a ostörd, ej oroad;
orubbad. ~es Glück ogrumlad lycka; e-n nu
lassen lämna ngn i fred; in nuem Besitz i
okvald besittning, jur. äv. i orubbat bo.
u-störtheit, f Öl. ostördhet, lugn, ro. 2.
orubbat skick, -straft, a ostraffad, strafflös,
onäpst. U-sträfIheit, f O strafflöshet. -strählt,
a okammad, oredd. -strichen, a 1. omålad.
2. ~es Maß rågat mått. 3. mus. ostruken,
-stüm, o häftig, våldsam, vild, t. ex. nuer
Angriff,\ nue Tapferkeit. ~es Wesen, se unu 1.
U-Stüm, m o. n -[e]s 1. ⚙ våldsamhet,
häftighet, vildhet. 2. -e häftig (våldsam) person
(ungdom), brushuvud, hetsporre; vildbasare,
yrhätta, -stutzt, a ej kuperad, otrimmad,
oklippt, -sucht, a 1. ej [efter]sökt. 2. osökt,
naturlig, -sühnt, a ej sonad, -sund, a 1. osund,
ohälsosam, skadlig, t. ex. ~es Klima.
Allzuviel ist nu ordspr., ung. för mycket [och för [-litet]-] {+li-
tet]+} skämmer allt. 2. sjuklig, osund, -süßt,
a utan socker o. d. [i], -takelt, a *!> origgad,
-tan, a ogjord, -tauft, a 1. odöpt. 2. om vin ej
vattenblandat. -teilt, a odelad, hel, oskiftad,
fullständig. Mit nuer Hand jur. solidarisk[t].
U-teilt]heit, f O odelat skick, -trennt, a ej
åtskild; oavdelad, -treu, a otrogen, -tröstet, a
otröstad, -trübt, a klar, ren, ogrumlad, t. ex.
nues Glück, nuer Himmel molnlös himmel.
u-trübtheit, f O klarhet, renhet, ogrumlat
skick.
Ungetüm, n -[e]s -e odjur, vidunder, monstrum,
u-v,, üblich, a vidunderlig, monstruös.
ungeübt, a oövad, oskolad, ovan, otränad, t. ex.
nue Arbeiter. U^heit, f O bristande (brist på)
övning, ovana, oträning.
ungellwährbar [’vs:], a som ej kan beviljas,
-wandt, a oskicklig, tafatt. u-wandtheit, f O
oskicklighet, tafatthet. -warnt, a ej varnad
(varskodd), -waschen, a 1. otvättad,
smutsig. 2. F dum, absurd, F fånig, nues Zeug
dumheter, gallimatias; nues Maul ung. grov
mun, skarp tunga, -weckt, a utan att bli
väckt, -weiht, a 1. ej vigd (helgad). 2.
oinvigd. -wiegt, a ovaggad, -wiß, a oviss, osäker,
tvivelaktig, vag. Aufs (ins) -wisse handeln
lian dl a på, måfå; -im -wissen bleiben förbli i
ovisshet; ein Sprung ins U-wisse ett språng
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free