Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Untertritt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
E-n ~ sätta krokben för (bildl. bedra) ngn.,
-tritt, m -[e]s -e 1. ⚙ nedre trampa. 2. skrädd.
underknäpp; sömn. underslag. -tuch, n -[e]s
-erf 1. slags hals|kläde, -duk. 2. madrasskydd,
u-tun ["ö], I. tr lägga (ställa, sätta) [in]under.
II. refl. Sich se u- treten A. I. u-tunnel|n [’tu],
-tunn[e]le -te -t QD tr anlägga (bygga) [en]
tunnel under, t. ex. die Spree -tunnelung
[’tu], f -en anläggande (framdragande) av
tunnel under, -tür|[e], f -en nedre dörr.
-vasall, m -en -en undervasall, -verband, m -[e]s
-e† underavdelning av förening (förbund,
sammanslutning), -verdeck, n -[e]s -e «£>
undre däck. Vereinigung, f -en, se -verband.
-vermieter(in), m (f -nen) en som hyr ut i
andra hand. -verpächter(in), m (/ -nen) en
som arrenderar ut i andra hand.
»Verpachtung, f -en utarrenderande i andra hand.
Versicherung, f -en underförsäkring, för låg
försäkring, -vertrag, m -[e]s -e† kontrakt i
andra hand. -Verwalter, m -s -
underförvaltare, andre förvaltare; lantbr. rättare,
befallningsman. -veterinär, m -s -e ⚔
hovslagar-underofficer. -vogt, m -[e]s -e† underfogde.
-Vormund, m -[e]s -e o. -er† medförmyndare.
-Vorsteher, m andre föreståndare; ung. förste
man på kontor; ibi. direktörsassistent, u-wachsen
[’va], a bevuxen undertill (inuti, emellan)
med ngt. Es ist mit Fett <n> det har bildat sig
fett (uppstått fettbildning) under el. (vam.) i
(ibland) det; mit Fett ~es Schweinefleisch
randigt fläsk, sid-, rand]fläsk. -wagen, m -s
-vagnsunderrede, -wald, m -[e]s, se -holz 1.
Unter‖walden, n -s kanton UnterWaiden i Schweiz.
-waldner(in), -wäldner(in), m -s - (f-nen)
invånare i Unterwalden, Unterwaldenbo.
Unter‖wallis, n npr Nedre Wallis i Schweiz,
-walze, f -ßø undervals. -wanten, pl &
un-dervant. u-wärts, adv nedåt, -wäsche, f O
underkläder. u-waschen [’va], QD tr. se u-spülen.
Unterwasser, n -s grundvatten, -bau, m -[e]s
’ten undervattensbygge, -boot, se U-boot.
-horchapparat, m -[e]s -e hydrofon.
-lancier-apparat, m -[e]s -e ⚔ ⚓ undervattenstub.’
-leitung, f -en undervattens|ledning, &v.
-kabel. -linie, f -n submarin [telefon-, telegraf-]
linje, -schiff, n -[e]s -e »i*
undervattens-kropp. -signal, n -s -e undervattenssignal.
-signalisierung, f -en &
undervattenssignale-ring. -teil, m o. n -[e]s -e
undervattens-kropp.
unterwegs [’ve:ks], adv 1. på väg. ~ sein vara
i görningen; immer ~ sein alltid vara på
benen (på rörlig fot). 2. på (under) vägen, t. ex.
/x; traf ich e-n Freund. 3. ~ bleiben
inställas, ej bli av, stanna i stöpet; ~ lassen
under-, urakt|låta, låta bli (vara); lämna åsido.
U~station, f -era mellanstation.
unter|[weibig, a bot. hypogyn. U-weiche, f -n
slakt, utanlår. -weilen [’vai], I. adv under
tidén; emellertid. II. konj föråidr. se während.
-weisen [’vai], OD tr undervisa, instruera; jfr
-richten I. 2. U-weiser [’vai], m undervisare;
instruktör; jfr 2. ü-richter. U-Weisung [’vai],
f -en undervisning; instruktion; jfr U-richt.
U-welt, f 1. mytol, underjord[en], dödsriket,
Hades. 2. Die ~ världen, jorden i motsats tm
himlen, -weltlich, a underjords-,
unterwerf‖bar [’ve], a möjlig att underkuva
(betvinga), -en, A. ["u] tr kasta [in]under
(ned). B. [’ve] OD I. tri. under|kuva, -kasta,
betvinga, göra sig till herre (härskare) över,
lägga under sig, t. ex. ein Land E-m
unterworfen sein vara ngn underdånig. 2.
un-der|kasta, -ställa, t. ex. etw. dem Urteil jds
E-n e-m Verhör låta ngn undergå [ett]
förhör; etw. e-r erneuten Prüfung ~ ånyo
pröva ngt; e-r Geldstrafe unterworfen
belagd med böter; e-m Leiden unterworfen sein
lida av en sjukdom; auch Richter sind dem
Irrtum unterworfen [-ävendomarekunnamiss-ta[ga]-] {+ävendomarekunnamiss-
ta[ga]+} sig; etw. (dat.) unterworfen sein äv. vara
utsatt för ngt. II. refl. Sich ~ -underkasta
sig, t. ex. sich dem Kaiser bildl. äv. foga sig
i (efter), t. ex. sich den Anordnungen, dem
Willen jds Sich e-r Strafe ~ äv. ta på
sig ett straff; sich e-m Urteile <x, jur. äv.
förklara sig nöjd med en dom; sich e-r Prüfung,
e-m Examen ~ gå upp i en examen. U-en
[’ve], n -s 0, se U-ung. U-er [’ve], m ung.
erövrare. U-ung [’ve], f -en 1. underkuvande,
betvingande. 2. under[kastelse, -ordnande.
Unterwerk, n -[e]s -e gruvt. arbete under[ifrån].
unterwerf|en [’ve:], od tr under|värdera, -skatta,
-ig ["u], a under-, minder| värdig, -haltig,
sekunda, ej fullgod, sämre, t. ex. ~e Qualität.
U-igkeit ["u], f O mindervärdighet,
underhaltighet. U-ung [’ve:], f -en undervärdering,
skattning.
unter‖weste, f -n extraväst; ofta stickad väst,
skinn väst. u-wichtig, a hand. med (som har)
undervikt. -wind, m -[e]s -e 1. havs-,
på-lands|vind. 2. vind i de lägre luftlagren. 3.
metaii. underbläster. u-winden [’vi], OD tr. se
u-f ängen II. -windfeuerung, f -en O eldstad
med underbläster. u-wölben [’væ], QD tr
uppföra (bygga) [ett] valv under, -wuchs, m -es,
se -holz l.
unterwüh‖len, tr 1. ["u] gräva (böka, krafsa)
[in]under (ned). 2. [’vy:] QD under|gräva,
-minera. U-en, n -s 0, U-ung [’vy:], f -en
undergrävande, -minerande, -minering.
unterwundarzt m -es -e† andre kirurg,
underkirurg.
unterwürfi‖g [äv. ’vy], a under|dånig, -given,
ödmjuk, krypande, servil, slavisk. U-igkeit,
/-en under|dånighet, -givenhet, ödmjukhet,
krypande (servilt) sätt, kryperi, servilitet,
slaviskt sinne[lag]. U-ling, m -s -e krypande
(ödmjuk, servil) person.
Unterzahn, v» -[e]s -e† undre (nedre) tand; tand
i underkäkén.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
