- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2643

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vorderhand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


-[e]s pannhår, -hand, f -e† 1. främre del av
hand. 2. zool. framhand, främre hand. 3. hästs
framdel framför ryttaren. 4. spelt., se Vorhand 2.
vorderhand [’fo^-’hant], adv för tillfället,
under tiden, tills vidare, än[nu] så länge.
Vorderllhaupt [o], n -[e]s -er† 1. framhuvud.
2. byggn. sättsteg. -hauptlage, f -n läk.
hjässbjudning. -haus, n -es -er† gathus, hus åt
gatan, -hirn, n -[e]s -e anat. stora hjärnan,
-hof, m -[e]s -e† främre gård. -horn, n -[e]s
-erf anat. främre horn i ryggmärg, -indien, n
npr Främre Indien, -kajüte, f -n »t» förhytt.
-karré, f -n, -karren, m -s - föreställ arkärra &
piog. -kasteli, n -s -e >i» back. -keule, f -n siakt.
bog på fårm. m. -kiemer, pl zool. prosobranchiata,
-knie, n -s - veter. framknä. -köpf, m -[e]s -e†,
se -haupt 1. -kü|raß [7ky:], m -rasses -rasse ⚔
bröstharnesk, -läder, m -s - ⚔ 1. fram-,
mynningsjladdare, framladdningsgevär. 2.
.framladdnings|kanon, -pjäs. -lappen, m -s
-anat. pann-, frontal|lob i hjäman. v-lastig, a &
framlastad, F liggande på näsan, -lauf, m
-[e]s -e† 1. jakt. framben. 2. främre del av
bösspipa. -leder, n skom. framläder. -leib, m
-[e]s -er framkropp, -leute, pl, se -mann.
-loge [10:3a], f -n teat. fondloge. -luke, f -n »i*
förlucka, -mann, m -[e]s 1. -leute en som
befinner sig framför en annan. Fünf -leute
haben ha fem framför (före) sig. 2. -er† o. -leute
första man i rote; man i främre ledet.
Seinen ~ haltenbetäcka på första man; ~
nehmen rätta sig efter första man; ~ [nehmen]!
rättning framåt! auf ~ bleiben (stehen) vara
rättad framåt; genau auj ~ marschieren
marschera rätt efter första man. 3. -er† jur.
förutvarande innehavare av ngt; hand., se
Vorindossant. -maschine, f -n ibi. elektr. generator,
-mast, m -es -e[n] fockmast. -mauer, f -n
främre mur, framvägg. -mittelfuß, m -es -e†
skenben på häst. -motor, m -s -en O motor
kopplad till framaxeln. -Österreich, n npr
hist., geogr. Främre Österrike, -perron [ps’ro:],
m -s -s främre plattform på spårvagn, -pferd, n
-[e]s -e förhäst, förlöpare, -pfote, f -n
fram-tass. -piek, f -en »i* förpik. -platte, f -n
framhäll, frontplatta, -platz, m -es -e†
främre plats, -rad, n -[e]s -er† framhjul, -rast, f
en halvspänn på gevär. In ~ på halvspänn;
den Hahn e-s Gewehrs in die ~ setzen ställa
ett gevär på halvspänn. -räum, m -[e]s -e† »i»
förrum, -reifen, m framring På bii, cykel, -reihe,
f -n äv. bildl. främsta led. -reiier, m ⚔ förkusk.
-richter, m domare i första instans, -ruhe, f
-n, se -rast.
vördersam, se fördersam.
Vorderl|sattelpferd [o], n -[e]s -e riden förhäst.
-satz, m -es -e† gram. försats; log. översats.
-Schaft, m -[e]s -e† framdel av gevärsstock,
-schenke|, m veter. underarm, -schiff, n -[e]s -e
»i. förskepp. -schild, n -[e]s -er ⚔ vapenplåt.
-schuh, se Vorschub, -schutz, m -es bröst-
stycke pà pansar, -schwinge, f -n zool.
handpenna. -segel, n ⚓ försegel, -seite, f -n 1.
framsida, främre sida; på mynt åtsida, avers;
ark. fasad. 2. boktr, högersida, -sitz, m -es -e
främre plats; fram|säte," -sits. -spant, n -[e]s
-en ⚓ förspant,
vorderst [o], vörderst [æ], se vorder.
Vorderi|steven [o-v], m förstam, -stich, se
Vorstich. -Strang, m -[e]s -e† seisträng för
förhäst. -stube, f -n, se -zimmer. -stück, n -[e]s
-e fram|stycke, -del. -tatze, f -n framtass.
-tau, n -[e]s -e, se -sträng, -teil, m (n) -[e]s -e
fram|del, -stycke, främre del; ⚓ för. -topp,
m -s -e ⚓ förtopp, -tor, n -[e]s -e 1. port åt
gatan, inkörsport. 2. ⚙ främre slussport,
-treffen, n ⚔ första linjen (träffen), -treppe,
f -n trappa åt gatan till, huvuduppgång,
-tür|[e], f -en husport, huvudingång,
ytter|-dörr, -port. -urteil, n -[e]s -e jur. föregående
(tidigare) dom i samma mål. -Viertel, n slakt,
fram|fjärding, -fjärndel. -wa[a]ge, f -n
förvåg på vagn. -wagen, m -s - ø framvagn; ⚔ art.
föreställare. -wand, f -e† framvägg. -zahn,
m -[e]s -e† framtand. Obere -zähne
framtänder i överkäken, -zange, f -n snick. framtång
på hyveibänk. -zohe, f -n zool. framtå. -zeug, n
-[e]s -e ridk. förbygel, -zimmer, n rum åt
gatan. -zug, m -[e]s -e† förhästar, -zwiesel, m
f rams vits På sadei.
vor‖des, -dessen [’dss], adv, se -dem.
-deuten, se -bedeuten. -drängeln, intr [s] F, Se
-drängen II. -drängen, I. tr tränga, skjuta,
knuffa el. skuffa fram. II. refl. Sich ~ äv.
bildl. tränga (knuffa, armbåga) sig fram; bildl.
göra sig gällande; sich ~d påträngande,
framfusig, -dringen, I. intr [s] tränga fram,
framtränga; framrycka, rycka fram; äv. bildl.
tränga sig fram; biiai. vinna terräng. II. refl.
Sich ~ se -drängen II. -dringlich, a
påträngande, F framfusig, närgången,
påflugen, gåpåaraktig; äv. om lukt o. d. besvärlig,
generande; efterhängsen; ibi. se übereilt.
V-dringlichkeit, f O framfusighet,
närgångenhet, påflugenhet, gåpåaraktighet;
besvärlighet, efterhängsenhet. Ohne irgendwelche ~
utan att på något vis tränga sig fram (på).
V-druck, m -[e]s 1. 0, se V-lauf 4. 2. -e boktr.
a) provtryck; b) formulär, blankett. 3. -e†
⚙ lågtryck, förberedande tryck, -drucken,
tr boktr. Etio. e-m Buche m. m. ~ trycka ngt
framför (i början av) en bok m. m. -drücken,
tr trycka el. skjuta fram. V-druckwalze, f -n
⚓ förtryck svals; papperstiiiv. rand-,
goutteur|-vals. -dudeln, tr. E-m etw. ~ F spela (nynna)
ngt för ngn, på piano klinka ngt för ngn.
V-ebbe, f ⚓ första (börjande) ebb, ebbs
början. -ehelich, a [född] före äktenskapet,
t. ex. ~es Kind; [som man haft el. ådragit
sig] före äktenskapet, t. ex. ~e Schulden,
~es Verhältnis. V-eid, m -[e]s -e jur.
promis-sorisk ed. -eifrig, a synnerligen ivrig el. ni-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free