Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wechselstation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rande; bot. sittande skiftesvis. -station, f -en
[tåg]bytestation. -stellung, f -en K
alternativ ställning. -Stempel, m, -Stempelmarke, f
-n hand. växelstämpel, -streit, m -[e]s
-ighei-ten 1. inbördes tvist, dispyt. 2. hand. tvist
angående väx|el, -lar. -strenge, f, se -avrest.
Wechselstrom m -[e]s O ⚙ elektr. växelström,
-dynamo, f -s , -erzeuger, m, -generator, m -s
en O elektr. växelström[s]generator.
maschi-ne, f -n ⚙ elektr. växelströmsmaskin, -motor,
m -s -en ø elektr. växelströmsmotor,
-transformator, m -s -en, -umformer, m -s - O elektr.
växelströmstransformator.
Wechse‖lstube, f -n växelkontor; vid bank
avdelningskontor. -stuhl, m -[e]s -e† väv.
vävstol med växellåda, -stunde, f -n gruvt.
av-lüsningstimme. -summe, f -n hand.
växelsumma. w-s|weise, se w-weise. -tag, m -[e]s -e
avlösningsdag. -tanz, m -es -e† växeldans.
ta-sche, f -n, se -mappe. -tausch, m -es -e
växelbyte. -tlerchen, n zool. Amoeba, -tisch, m -es
-e växelbord. -tritt, m -[e]s -e ⚔ fotombyte,
-umlauf, m -[e]s -e†, -umsatz, m -es -e† hand.
växelcirkulation, -urkunde, f -n
växel|pap-per, äv. -duplikat. -ventil, n -s -e ⚙
växelventil. -Verbindlichkeit, f -en, se -Verpflichtung.
-verfallbuch, n -[e]s -er† hand. växelbok över
förfallna växlar. -Verhältnis, n -ses -se
växelförhållande; se äv. -Beziehung. -Verjährung, f -en hand.
preskription av väx]el, -lar. -verkehr, m -[e]s ⚙
hand. växeljcirkulation, -rörelse.
-Verpflichtung, f -en hand. växel|engagemang, -skuld,
-förbindelse, -versalbuch, se-verfallbuch,
-vertrag, m -[e]s -e† ömsesidig
överenskommelse. w-voll, a växlande, skiftande, skiftesrik,
w-warm, a zool., växel varm. nue [Tiere]
kallblodiga djur. w-weise, adv 1. växel-, skiftes-,
ömse|vis, alternativt. 2. ömsesidigt, -wiese,
f -n lantbr. fält för odling av omväxlande
foder och säd. -wild, n -[e]s O jakt. ung. tillfälligt
vilt. -wind, m-[e]s -e 1. växlande vind. 2.
pas-sadvind. -winkel, m mat. alternatvinkel.
»Wirkung, f -en växelverkan, reciprocitet.
-Wirtschaft, f lantbr. växel-, skiftes|bruk. -wucher,
m -s O växelocker, -zahler, se -bezahler.
-Zahlung, f -en hand. betalning med växel,
-zahn, m -[e]s -e† anat. mjölktand, -zeit, se
-frist, w-zeitig, a tei. växelvis, t. ex. ~e
Mul-tipeltelegraphie. -zustand, m -[e]s -e†
ömsesidighet.
Wechs‖ler [ks], m -s - hand. växlare, [-er]ge-schäft, -] {+-er]ge-
schäft,+} se Wechselgeschäft, -er|laden, m -s - f,
se Wechselstube, -ung, f -era växling; jfr
TFecÅ-seln.
Wechte, f -n [snö]driva.
Weck m -[e]s -e (dim. -chen, -el) 1. smörklimp.
2. vetebulle, kuvertbröd. 3. her. sned ruta.
4. föråidr. kil.
Weckapparat m -[e]s -e weck-,
inkoknings|ap-parat.
Weck‖e, f -«, -en, m -s -, se Weck.
weck]en, -te ge-t I. tr 1. väcka ur sömnen, t. ex. ~
Sie mich morgen um fünf Uhr. Man muß
den schlafenden Bären (Löwen) nicht nu ordspr.
väck inte den björn som sover. 2. bildl. väcka,
se er~, erregen, wachrufen. II. intr [Å] ⚔
blåsa revelj. W~, n -s O 1. väck|ande, ning,
t. ex. ich bestellte mir das nu schon zu früher
Stunde. 2. ⚔ revelj.
Wecker m -s - 1. väckare. 2. väckareapparat,
väckar|ur, -klocka, larmklocka. Den nu auf
sechs Uhr stellen ställa väckarklockan på
sex. -batterie, f -n ⚙ elektr.
ringledningsbatteri. -in, f -nen väckerska. -knöpf, m -[e]s -e†
⚙ ringledningsknapp. "-uhr, f -en väckar|ur,
-klocka. -Vorrichtung, f -en, -werk, n -[e]s -e
väckarverk i ur.
Weck‖glocke, f -n signal-, larm|klocka. -ruf, m
-[e]s -e väckrop. -schuß, m -schusses -schüsse
⚔ väckskott. -trommel, f -n ⚔ larm-,
revelj|-trumma. -uhr, se -er[uhr. -ung, f -en
väckning. -werk, se -erwerk.
Wed|a, m -«[s] -en o. -as utt.hiat. veda.
Weddellmeer [’vedel], n -[e]s npr geogr. Das nu
Weddellhavet.
Wedel m -s - 1. fläkta, vifta, viska, [damm-]
vippa. 2. se Weihwedel. 3. jakt. svans. 4. bot.
stamblad hos ormbunkar. 5. se Tannenwedel. 6.
dial. månfas. -affen, pl zool. Caiiitrix silkes-,
pensel|apor. w^artig, se unförmig, -bürste,
f -n viska, -farne, pl ormbunkar. w~förmig,
a solfjädersliknande. w~|n, wed[e]le -te ge-t
I. intr [Ä] 1. fläkta, vifta, t. ex. der Hund -t
mit dem Schwänze, mit dem Fächer nu. 2.
bildl. krypa, lisma, ställa sig in. II. tr fläkta,
vifta med. Die Fliegen vom Leibe nu vifta
bort flugorna. w~tragend, a bot. om ormbunkar
bärande stamblad.
weder, I. pron föråidr. vilken av tvà. II. lconj
1. i forb. ~ .. noch (t nu .. nj) varken .. eller,
t. ex. ~ Gold noch Silber, f v er noch sie ist
(sind) gekommen. 2. efter komp., föråidr o. dial.
än.
wedisch, a veda-, vedisk.
Weed, se Weet.
Weede, ity., se Bindeweide.
Weekend [’vi:k], n - - ’veckoslut’, ’week-end’.
Weet, f -en dial. inmurat vattningsställe för
hästar.
Weffe, f -n berl. P blånad.
Weft, n -[e]s -e ⚙ väv. väft.
Weg [ve:k], m -[e]s -e (dim. -lein) 1. [gång]väg,
gång, t. ex. ein breiter, schlechter nu, die ~e
im Garten, der ~ ist staubig, alle nue führen
nach Rom ordspr., am <v>e steht ein Baum, e-e
Katze lief über den nu. Biegung des nues
vägkrök; der nu ist (die nue sind) schlecht det är
dåligt väglag; er sieht aus wie sieben Meilen
schlechter ~ ordst. han ser ut som de sju
svåra åren. 2. väg[sträcka], äv. kosa, gång,
ofta bildl., t. ex. ein weiter nu, der nu der Ehre,
der nu zum Glück, auch krumme nue führen
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
