Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Weidicht ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Weid‖icht, -ig, » -[e]s -e, se Weidengebüsch.
weidlaut, se vorlaut 1.
weidlich, a duktig, ansenlig, grundlig, t. ex.
ein ~es Geschlecht, Prügel, em ~er
ter, e-n schwitzen machen.
1. Weidling, m -s -e 1. champinjon. 2.
fiskarbåt.
2. Weidling, m -s -e sty. lermugg.
Weidllloch, jakt., se Arschloch, -mann, m -[e]s-erf
jägare. E-m e-n ~ machen (setzen) förtrolla
ngns bössa så att han skjuter bom, bildl.
spela ngn ett spratt, w-männisch, a
jägarmäs-sig, jakt-, jägar-, t. ex. ~e Sprache, ein ~er
Ausdruck, -mannsflasche, f -n jaktplunta.
-mannsheil, interj. #x// hälsning jägare emellan
lycka till! god jaktlycka! -mannssprache, /0
jägarspråk. -messer, n jaktkniv, -ner, m -s
-jägare, -recht, n -[e]s -e 1. jakträtt. 2.
hundarnas andel i jaktbytet.
Weidrös|chen, se Weidenröschen.
Weid‖sack, m -[e]s -e† 1. jaktväska. 2.
villebrådsmage. -schrei, m -[e]s -e jaktrop, -spieß,
m -es -e jaktspjut, -spruch, m -[e]s -e† 1.
jaktuttryck. 2. vanligt (stående) uttryck,
älsklingsuttryck, -tasche, f -n jaktväska,
-werk, n -[e]s -e jakt. w-werk|en, -te ge-t intr
[7i] gå på jakt, [gå ut och] jaga. -wort, n -[e]s
-erf ord ur jägarspråket, jakt-, jägar|term.
w-wund, a dödligt sårad, -zille, f -n fiskarbåt.
Weiel m o. n -s - nunnedok.
Weif‖e, f -n 1. haspel, garnvinda, nystfot.
2. sågram. w-|en, -te ge-t tr o. intr [h]
haspla, härvla, nysta el. vinda upp.
Weigand [’vai], m -[e]s o. -en -e -. -en föråidr.
kämpe, krigare.
Weigering, se Wegerung.
weiger‖n, weig[e]re -te ge-t I. se vem*. II. refl.
Sich ~ vägra; sich e-m Manne ~ vägra att
giva sig åt en man; er -te sich dessen han
vägrade [att göra det]; er -t sich zu kommen
han vägrar att komma. n -s 0, W-ung,
f-en vägran. W-ungs|fall, m -[e]s -e†. Im ~e
vid (i händelse av) vägran. W-ungs|grund, m
-[e]s -e† skäl (orsak) till vägran. [-W-ungs]pro-test, -] {+W-ungs]pro-
test,+} m -es -e hand. protest för uteblivet
godkännande.
Weih m -en O. -[e]s -en o. -e, se 2. Weihe.
Weih‖altar [’ta:r], m -s -e† vigt altare,
votiv-altare. -becken, n vigvattenskärl. -bild, n -[e]s
-er vigd bild, votivbild. -bischof, m -[e]i -e†
biskops ställföreträdare, biträdande (vice)
biskop. -brot, n -[e]s -e vigt bröd, hostia,
-brunnen, m -s -, se -wasser o. -becken.
1. Weihe, f -n 1. [in-, präst]vigning,
ordination, t. ex. die ~ e-r Kirche. Die höheren
[unteren) de högre (lägre) prästgraderna;
die ~ra erhalten(empfangen) prästvigas; sich
die ~ra geben lassen låta prästviga sig; e-m
die o>n erteilen prästviga (ordinera) ngn. 2.
helgelse, kröning. 3. inspiration, ingivelse,
helgelse, helig kraft, patos. Die dichterische
ro und Kraft den poetiska ingivelsen och
kraften; er sprach mit hoher ~ und Salbung
han talade med hög inspiration och sal velse.
2. Weihe, f -n zool. a) circus kärrhök; b) se
Milan.
Weihel, se Weiel.
Weih‖eling m -s -e ung. prästkandidat, w-]en, -te
ge-t I. tr 1. [in-, präst]viga, helga, t. ex. Brot,
e-n Geistlichen, Wasser o,, die ge-te Hostie,
e-n zum Priester (Bischof) oj; ägna, viga, t. ex.
sein Leben der Wissenschaft oj. Dem Tode
(Untergange) ge-t vigd åt döden
(undergången). 2. bildl. in|viga, -föra. II. refl. Sich oj
[in]viga sig (sitt liv), ägna sig", t. ex. sich
dem Dienste Gottes oj. Sich den Musen oj
ägna sig åt sånggudinnornas tjänst; sich oj
lassen låta prästviga sig. -en, n-sO
invig|an-de, ning, helgande; ägnande, -e]nacht, f -e†
helig natt.
we|hen‖artig, a kärrhök- el. gladjliknande.
W-fuß, m bot. Ranunculus repens revsmörblomma.
W-geheck, n -[e]s -e, W-gelege, n -s -
kärr-höksbo.
1. Weiher, m -s - 1. en som inviger (helgar).
2. se Weihwedel.
2. Weiher, m -s - [fisk]damm. -ampfer, se
Wasserampfer. -binse, se Teichbinse, -blått, n. se
Flußkraut.
Weihe|rede, f -n invigningstal.
Weiher]]fisch, m -es -e fisk i damm. -kolben, m
-s -, se Kupferkeule, -nuß, se Wassernuß, -ried,
n -[e]s -e, se Röhr 1. b).
Weih‖estunde, f -n helig (helgad, högtidlig)
stund, w-evoll, a högtidlig, helgad,
inspirerad, t. ex. e-e ~e Stunde, -fasten, se
Fronfasten. -gäbe, f -n offergåva, -gebet, n -[e]s -e
bön vid invigning, bön om helgelse,
-gellib-de, n -s - vid invigning avgivet löfte, heligt löfte,
-gemälde, n -s - votivtavla. -gesang, m -[e]s
-e† helig sång, sång vid invigning, -geschenk,
n -[e]s -e, se -gäbe, -kessel, m 1. se -becken. 2.
se Riesenmuschel, -kränz, m -es -e† vigd krans,
w-iich, a vigd, helgad, helig, -lied, n -[e]s -er,
se -gesang. -ling, se -eling. -nacht, f O, se föij.
-nachten, I. f i sing, mest utan artikel, ofta i plur.
jul. ~ ist da julen är här; ~ stand vor der
Tür julen stod för dörren; morgen ist ~ i
morgon är det jul; fröhliche oj! glad jul!
das war e-e schlechte ~ det var en dålig
(sorglig) jul; [dié] ~ feiern (zubringen) fira
(tillbringa) julen, jula; vorige ~ i julas; etw.
zu ~ bekommen få ngt i (till) julklapp; was
hat dir deine Frau zu ~ geschenkt? vad fick
du i julklapp av din fru? um o, herum vid
jultiden. II. n-s - julklapp. Was soll ich mir
zum o, wünschen? vad skall jag önska mig i
(till) julklapp? w-nachtlich, a jullik, jul-.
Weihnachts‖abend, m -s -e julafton, -angebinde,
n -s -, se -geschenk. -apfel, m -s -† juläpple,
-arbeit, f -en jul[klapps]arbete. -ausstellung,
f-en julutställning, -baum, m -[e]s -e† jul-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
