Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - Zugeherin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
auf sein Ziel zu han gick rakt på sitt mål;
er ging nach dem Markte zu han gick åt
torget till; die Arbeit geht dem Ende zu arbetet
närmar sig sitt slut; die Nacht ging schon
dem Ende zu natten led redan mot slutet. 4.
vetta, t. ex. die Fenster gingen nach dem
Hafen zu. 5. Spitzig ~ sluta i en spets. 6. E-m
rv» komma ngn till del (tillhanda), t. ex. zum
Feste waren ihm Glückwünsche -gegangen.
Mehrere Drohbriefe waren ihm -gegangen
han hade fått flera hotelsebrev; e-m etw. oj
lassen till|sända, -ställa ngn ngt. 7. tillgå,
gå till, hända, ske, t. ex. da ging es lustig zu.
Das geht nicht mit rechten Dingen zu det
kan aldrig gå rätt till; wie geht es zu, daß ..?
hur kommer det sig, att..? im Kriege geht
es nicht anders zu så går det till i krig; es
müßte doch mit dem Teufel (Henker,
Kuk-kuck) wenn nicht .. F det vore väl själva
tusan, om inte .. 8. Wacker ~ gå på (undan),
marschera duktigt på. 9. pieonastiskt. F Er
ging zu und brach das Schloß auf han [gick
och] bröt upp låset. Z-geherin, f -nen
hjälp|-hustru, -gumma, -fru, en som går till och
ifrån, städerska. Z-gehör, n -[e]s -e,
Z-gehör-de, f -n dial., se Z-behör. -gehören, intr [K] 1.
E-m ~ tillhöra ngn; jfr gehören. 2. Es gehört
etw. zu det skall vara ngt till, t. ex. es gehört
Brot zu. -gehörig, a tillhörande, t. ex. das
meinem Vater Haus. ~ sein tillhöra.
Z-ge-hörigkeit, fi. -en tillhörighet. 2. O
inkorporering, zu i; medlemskap, t. ex. zu (i) e-m
Orden. Z-gehplatz, m -es -e† plats att gå till,
mål för promenad (utflykt m. m.)
Zugjeisen, n ⚙ byggn. mur|band, -ankare.
zugeknöpft, a tillknäppt, reserverad,
tillbakadragen, förbehållsam, sluten, överlägsen i
satt. Z~heit, f O tillknäppthet,
tillbakadragenhet, reservation, förbehållsamhet,
slutenhet.
Züge!, m -s - 1. tygel, töm. Die ~ straff [-[an]ziehen-] {+[an]zie-
hen+} äv. bildl. dra åt tyglarna; e-m Pferde Ydie
anlegen lägga tygeln på en häst; seiner
Zunge, seiner Freude, seinen Leidenschaften
~ anlegen lägga band på (styra) sin tunga,
sin glädje, sina passioner; die oj der
Regierung ergreifen, in Händen haben fatta
regeringstömmarna, ha regeringstömmarna i sin
hand; die oj selbst führen själv sköta
tömmarna; die ~ locker lassen, loser geben lossa
på tyglarna; dem Pferde, den Begierden die
~ schießen lassen lämna hasten, begären fria
tyglar; seiner Phantasie die oj schießen
lassen giva sin fantasi fritt lopp, släppa lös sin
fantasi; e-m die ~ haltenhålla ngn kort, hålla
efter ngn; das Pferd am ~ halten, packen
hålla, gripa hästen i tygeln; ein Pferd am ~
führen leda en häst vid tygeln; e-n im ~
halten bildl. hålla ngn i tygeln (i styr); e-n
Tcärzer in den ~ nehmen bildl. ge ngn kortare
tyglar, h&lla ngn kortare; dem Pferd in die
~ fallen (fassen, greifen) gripa hästen i
tygeln hejda hästen; mit verhängtem ~ reiten rida
med lösa tyglar. 2. zool. bos fåglar naken
hud-flik mellan näbb och öga. z~bar, a som kan
tyglas el. hejdas, -blume, f bot. Habenaria sporre.
Zugeidemachen [’gel], n -s förvandlande i
pengar, realiser|ing, -ande.
Zügelllfabrikant m -en -en tygel-, töm|fabrikant.
-faust, f -e†, se -hand. z-fest, a tygelvan,
-haken, m -s - spik el. krok för tömmar, -hand,
f -e† vänster hand. -hilfen, pl ridn.
tygelhjälper. -lahmen,, n -s ridk. rask passgång. z-los,
a tygellös, otyglad, ohejdad, t. ex. ~e
Phantasie. -losigkeit, f 1. ⚙ tygellöshet. 2. -en
tv-gellös handling, z-|n, züg[e]le -te ge-t tr tygla,
lägga band på, hålla i styr, t. ex. er
vermochte seine Ungeduld nicht länger zu
zugeloben, tr. E-m etw. ~ und zuschwören
lova och svära ngn ngt.
Zügel‖ring, m -[e]s -e tygelring. -schieber, m
tömlöpare, -strippe, f -n tömlycka, -ung, f
*en tygl|ande, -ing.
Zuügemüse, n -s - grönsaker, sallat till köttratt,
z-genannt, a med tillnamnet, kallad, z-geneigt,
a tillgiven, sympatiskt stämd; böjd, e-r (dat.)
Sache för ngt. geneigtheit, f O böjelse,
sympati, tillgivenhet.
Zügenglocke, f -n. Die ~ läuten ringa
själaringning.
Zug|entgleißung, f -en järnv. tågurspår[n]ing.
Zugeordnete(r), se Beigeordnete(r).
Zuger(in), m -s - (/ -nen) innevånare i kantonen
Zug.
zu|geritten, se -reiten.
Zugersee m -s geogr. Der oj Zugsjön i schweir.
zu‖gesellen, I. tr förena, associera. E-m e-n oj
ge ngn ngn till följeslagare. II. refl. Sich e-m
rw sälla sig (sluta sig) till ngn, associera sig
med ngn. Z-gesellte(r), m o.f adj. böjn. en som
slutit sig till, associerad, medintressent,
kamrat. -gestanden, se -gestehen,
-gestandener-maßen [’tsu:-’ma:son], adv efter [eget]
medgivande, som han (hon ete.) själv tillstår,
t. ex. er ist oé ein Narr. Z-geständnis, n -ses
-se 1. bekännelse, erkännande, medgivande.
2. eftergift, t. ex. dieses ~ an die Heuchelei
der Gesellschaft. E-m ojse machen bevilja
ngn eftergifter (äv. koncessioner), -gestehen,
tr 1. tillstå, er-, be|känna. 2. E-m etw. ~
medgiva (bevilja) ngn ngt. Zugestanden!
medgives! beviljas I -getan, a tillgiven, t. ex.
ich bin ihm herzlich (von Herzen) oj.
Z-ge-währ, f -en gruvt. överlåtelsebevis av lotter i
gru?a. -gewandert, a inflyttad, -gewandt, a bist,
förbunden, t. ex. die Schweiz mit ihren ojen
Orten; jfr -wenden. -gewöhnen, refl. % Sich
e-m ~ vänja sig vid ngn.
Zug‖exerzieren, n -s ⚓ plutonexercis, -fähre, f
-n dragfärja, -feder, f -n ⚙ dragfjäder, -fe-
stigkeit, f O drag-, sträek|h&llfasthet. -feuer,
n ⚓ plutonvis eld. -fisch, m -es -e fisk som
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
