Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En typisk bild af den geografiska uppfattning, hvarför här
redogjorts, erbjuder den holländska världskarta, hvaraf en del är
återgifven å sid. 18—19 här nedan. Densamma ger också tillfälle
att i hufvudsak följa de förnämsta af de äldre upptäcktsfärderna.
# ♦
#
En direkt sjöfartsförbindelse i fredligt syfte mellan de spanska
besittningarna vid Stilla hafvet och Europa existerade ännu icke
vid denna tid. Handeln på samtliga spanska kolonier var
uteslutande förbehållen moderlandet, och förbindelsen med detta, så
väl som mellan kolonierna inbördes, var underkastad talrika in*
skränkningar och i allo strängt reglementerad.
Redan få år efter Amerikas upptäckt hade blifvit genom lag
bestämdt, att all samfärdsel med den nya världen skulle gå genom
Sevilla, och ehuru senare rätten att dit sända handelsskepp
ut-sträcktB till andra spanska städer, så kvarstod, dels genom
sedvänja, dels till följd af den fortvarande bestämmelsen, att alla
från de amerikanska kolonierna återvändande fartyg skulle
an-löpa Sevilla, ett faktiskt handelsmonopol för denna stad, där den
för öfvervakandet af den indiska handeln inrättade »Casa de
Contratación» hade sitt säte.1 Från Sevilla utsändes årligen i mars
eller april tvenne eskadrar under konvoj af spanska örlogsfartyg.
Af dessa eskadrar, hvilka vanligen gjorde följe öfver Atlanten, var
den ena, »la flota», destinerad till Vera Cruz med de för Nya
Spanien (Mexico) afsedda handelsvarorna, den andra, som
utgjordes af de s. k. »galeonerna», hade till destinationsort den nu
förfallna och nästan öfvergifna hamnen Puerto Bello på Panamanäset.
I denna för sitt osunda klimat sorgligt beryktade ort
uppblomstrade vid galeonernas ankomst en marknad, om hvars storartade
omsättning man har nära nog fabelaktiga berättelser. Här
utbyttes nämligen de europeiska varorna mot de ädla metallerna
från världens på den tiden rikaste silfver- och guldgrufvor i Peru.
För transporten af dessa skatter var äfven trafiken pa
Stillahafs-sidan ordnad på ett ungefär liknande sätt, i det att en flotta
årligen afgick från Callao till Panama, där karavaner af mulor stodo
färdiga att frakta den myntade och omyntade metallen öfver
näsets obanade höjder till stapelorten vid den atlantiska kusten.
De varor, som moderlandet gaf i utbyte mot dessa rikedomar,
utgjordes af sä godt som allt hvad kolonisterna behöfde för sitt
1 År 1720 flyttades, till följd af de tilltagande svårigheterna för navigationen
i öuadalquivirfloden, den indiska handeln till Cádiz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
