Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var den största handelsflotta, som dittills anländt till Frankrike
från Söderhafvet, och värdet af dess last öfverträffade vida alla
förväntningar. Om det uppseende, som förvärfvandet af dessa
skatter väckte i landet, hafva vi några samtida vittnesbörd, som
här må anföras.
Påskdagen den 31 mars 1709, så berättar markis de Sourches
i sin hofjournal, då »tout le monde» samlades vid Ludvig XIV:s
lever, mottogos de uppvaktande hofmännen af konungen med den
glada underrättelsen, att han fått goda nyheter, hvilka annars
voro sparsamma i denna på motgångar och olyckor så rika tid —
en kurir hade nämligen nyss inberättat ankomsten af Chaberts
eskader. Visserligen medförde denna åt Spaniens konung endast
fattiga 300,000 piaster, allt hvad vicekonungen Castell dos Rios
kunnat hopskrapa af den kungliga »quinto», den kronan
tillkommande femtedelen af allt i Peru vunnet silfver, men den franska
andelen af eskaderns last var så mycket rikare — den uppgafs
belöpa sig till ej mindre än trettio millioner livrés i guld och silfver.
Betydelsen för franska staten af denna tilldragelse åskådlig»
göres genom anförande af hvad den dåvarande finansministern,
Desmaretz, yttrar därom. I den redogörelse, som han efter
Ludvigs död aflämnade till regenten, anförde han, — efter att hafva
omtalat den rubbade statskrediten, de förstörda finanserna,
nödvändigheten att bereda nya tillgångar till krigets fortsättande
och till afhjälpande af den grufliga hungersnöden, ¡¡-olyckor så
svåra, att året 1709 näppeligen skall utplånas ur människors
minne», — att »de vanliga finansiella utvägarna, hvilka man i
början af detta år anlitade, skulle bringat endast en svag hjälp,
om icke den oväntade lyckan inträffat, att de fartyg, som seglat
på Söderhafvet, oskadda anländt till franska hamnar. Deras laster
voro mycket dyrbara, och de medförde ombord mer än trettio
millioner i guld och silfver. Man föreslog intressenterna att
sända all den metalliska valutan till myntet och låna konungen
hälften1 däraf, hvarför man skulle gifva dem assignationer på de
allmänna inkomsterna löpande med 10 proc. ränta; den andra
hälften skulle gäldas kontant för att de därmed skulle betala
1 Det uppgifvea flerstädes (t. ex. hos Cunat, b. 33: Poulain, s. 174), att
köpmännen i Saint Malo lånade konungen hela den år 1709 inkomna summan af 30
millioner. Det torde först hafva varit under de följande åren som det nr samma
källa hämtade skuldbeloppet växt till denna siffra, ty vid konungens död angifves
Saint Malos fordran på 30 mill. bland franska statens till 185 mill. beräknade
sväf-vande skuld. Se: E. Levas3Eüh. Recherches historiques sur le système de Law,
Paris 1854, s. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
