Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funnit huru vilseledda vi blifvit i fråga om seglingen från
Aca-pulco till Japan; loggboken utvisar nämligen, att man genom att
hålla den anbefallda kursen skulle råkat i fara att förfela sitt
mål och icke påträffa Japan.»
Den 7 juni beslöts i skeppsråd, att man skulle söka land
hvar-helst man kunde finna det, om det också vore vid 50° lat., och två
dagar senare angjordes Nippons ostkust vid omkr. 38", hvarefter
japanska sjömän lotsade skeppet till Urangava (Uraga vid inloppet
till Jeddoviken). Härifrån afgick befälhafvaren i ambassad till
kejsaren, som mottog spaniorerna väl och meddelade dem den
begärda tillåtelsen att undersöka hamnarna. Denna undersökning
utfördes också af kaptenen på ostkusten upp till 40° lat. och af
piloten Lorenzo Vazqdez på sydkusten; en karta i fyra blad
upprättades på grund häraf och öfverlämnades som gåfva till kejsaren.
Medan spaniorerna voro sysselsatta med dessa hydrografiska
arbeten, började engelsmän och holländare intrigera mot dem,
yppade för kejsaren hufvudafsikten med deras resa och sökte
skrämma denne för spaniorernas eröfringslystnad. De berättade
också historien om den portugisiske kaptenen, som besökt
guld-och silfveröarna, men kunde ej uppgifva på hvilken breddgrad, i
hvilket väderstreck eller på hvilket afstånd från Japan dessa öar
voro belägna. Kejsaren svarade stolt, att han icke fruktade, om
också hela Spanien komme emot honom, och att om öarna låge
under hans krona, han väl skulle veta att försvara dem; gjorde
de icke detta, vore det hög tid att uppsöka dem, och det vore i
hvarje fall han som skulle draga fördel af upptäckten, men då
uppgifterna om öarnas läge vore så osäkra, skulle det vara en
ren lyckträff om de blefve funna.1 Förtalet hade alltså ingen verkan,
och Vizcaino kunde utan hinder d. 16 sept. 1612 från Urangava
styra ut på den egentliga upptäcktsfärden.
Den 25 i samma månad hade man på öarnas uppgifna
breddgrad tillryggalagt mer än 200 mil från Japan och borde alltså
befinna sig på det ställe, där de enligt sjökorten skulle vara
belägna, men intet land syntes; man minskade latituden till 34"
utan bättre resultat, oaktadt vädret var klart och man höll skarp
utkik från toppar och märsar. Tecken till närheten af land trodde
man sig dock finna i täta band af flytande pimsten, hvilka skeppet
knappast kunde genomtränga, samt i förekomsten af sköldpaddor
1 Colección, anf st. s. 178. — Jfr framställningen af dessa intriger i Relation
des isles Philippines faite par l’amirante D. Hieronimo de Bañublos t Carrillo,
B- 5 iThbvrnot, Rel. de divers voyages curieux, P. 2, Paris 1666).
F»«*. i3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
