Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Somna som ljusalf i barndomens tid,
Stiga till Freja som stjärna.
Ack! hvem kan veta, hvad lefnadens strid
Kostar min ensamma tärna.
Väldige Gudar där opp i det blå,
Hören, hvad åldringen beder!
Vaken för henne då bort jag skall gå,
Skydden dess oskuld och seder.
Icke jag klandra vill nornornas bud,
Född är hon äfven till smärta.
Balder, du ljusets och oskuldens Gud,
Vaka dock du i dess hjärta.
Du är ju bandet i Valhallas krans,
Faller du, väldige Gudar
Trots deras väldighet, styrka och glans
Valan dem Ragnarök budar.
Så är ock oskuld i människans bröst
Dyraste sköld uti nöden,
Säkraste styrka och ljufvaste tröst,
Hugnare högsta i döden.
Sol ser jag stiga i strålande skrud.
Balder, den ljuse, jag skådar.
Prisad du vare, du oskuldens Gud,
Den åt min älskling du bådar.
Sakta jag lyfter min slumrerska opp,
Henne i harpan jag gömmer.
Sedan framåt med ett nyvaknadt hopp
Hvart mig min norna än dömmer.
=
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
