Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
Men denne hälsar vördnadsfullt
Och sänker lansen ned.
Att ej dock ansedd bli för feg,
Han manar andre ut
Och lyftar femton riddersmän
Ur sadeln utan prut.
Där blef ett jubel öfveralt.
Hvar af begär nu brann,
Att veta hvem den tappre var,
Som alla öfvervann.
Och skönsta flickan i Bretagne,
Till hjälten gick att be
Att dra visiret från sin hjälm
Och sig för alla te.
Det var den unge herr Bertrand,
Visiret upp han slår.
Och ett omätligt häpnadssorl
Ur tusen munnar går.
Men ödmjuk för sin far han gick:
Förlåt, min ädle far!
I lånad rustning hit jag kom.
Jag kunde ej bli kvar.
Men fadren slöt så segerstolt
Sin hjälteson till barm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
