- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
233

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Så lekande gå
Och brusa med klang emot skären.

Mot himmelen höjde då bispen sin hand:
Den evige priset vi bära.
Han låter det dagas ännu för vårt land,
Fast natten och döden är nära".

,Ty ringa det gör om i stormande tid,
Den grusas vår makt och vår lära,
Blott fäderneslandet ur mörker och strid
Han lyfter till framtid och ära".

När solen på fästet står högt i sin brand,
Då börjas den sorgliga färden.
Snart svinna de segel vid himmelens rand,
Men stormarne väksa på fjärden.
Och böljorna blå
Så skummiga gå
Och ryta så vildt emot skären.

Bisp Arvid han for å det svallande haf,
Men fjärran från fädernelanden.
Han sänktes med skeppen i skummande kvaf
Där borta på Uppländska stranden.

Hans lära med honom i vågorna dog,
Hans Kustö det föll i ruiner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free