Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kob Magnus Sprengtporten — en äldre broder till Göran
Magnus — hade i Finland satt i gång den revolution, som
gjorde slut på frihetstidens styrelsesätt. Tidigt om morgonen
den 16 augusti hade han i spetsen för en liten skara landstigit
på Sveaborg, tillfångatagit fästningens ålderstigne kommendant,
generallöjtnanten Björnberg, medan denne ännu sof, samt tagit
kommandot i sina händer. Det djärfva företaget hade lyckats
så väl, emedan flere af officerarne på Sveaborg voro
underkunniga om och delaktiga i konspirationen. I annat fall hade
händelsen varit egnad att uppväcka bekymmer hos
fosterlandsvännen, ty om ett sådant plötsligt anfall mot den ryktbara
fästningen öfver hufvud kunde krönas med framgång, så skulle
detta naturligtvis kunna ske äfven då den oförmodad t anfallande
var en yttre fiende. Tillförsikten till Sveaborgs
försvars-kraft var vid denna tid, då Rysslands kejsarinna hotade med
krig till svar på Gustaf IU:s revolution, i själfva värket i
regeringskretsarna ingalunda stor. Fästningen var visserligen, såsom
nämdt, i hufvudsak färdig, men befann sig icke i krigsdugligt
skick. Ännu sommaren 1773 hyste konungen den åsikt, att,
oaktadt alla efter revolutionen gjorda förbättringar, Sveaborg
icke skulle kunna hålla stånd längre än i åtta dagar. Men då
var krigsfaran redan förbi och man fick icke tillfälle att
kon-starera, huruvida konungens dystra åskådningssätt värkligen var
berättigadt. Nu hade man vunnit tid till försvarsvärkens
kompletterande ’).
Under 1788 — 1790 års krig var Sveaborg ännu icke
utsatt för fiendens angrepp. Men planer att frånrycka konungen
och hans förtroendemän denna fästning saknades icke. I en
storartad krigsplan af september 1788 yttrade ryska flottans
befälhafvare, den engelske amiralen Greig följande: „Hvad
beträffar ett angrepp på Sveaborg om vintern, så anser jag det
mycket lätt att förmedels ett plötsligt öfvervall bemäktiga sig
såväl fästningen som de i hamnen liggande krigsfartygen; enda *)
*) Aug. Hjelt, Sverges ställning till utlandet närmast efter 1772 &rs
statshvälfning, s. 222.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
