Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna position, så borde den retirera till Sysmä för att sedan
på Päijännes västra strand förena sig med det vid Arrakoski
förlagda detachementet.
Karelska jägame och öfriga öster om Saimen förlagda
trupper ville Armfelt „under en skicklig partigängares befäl"
sända att göra en diversion mot Ladoga. „Kunde man på
dessa trakter engagera allmogen att taga vapen, vore det af
största nytta, ty Carelaren går på skidor och skjuter väl, en
exkursion mot Kexholm till exempel skulle tvinga den i Finland
framrykte armén att icke gå fram" *).
Det framgår icke, huruvida Armfelt inlämnade sitt förslag
till regeringen. 1 ingen händelse togs däraf någonting annat i
betraktande, än att armén skulle draga sig mot norr.
Det har redan omtalats, att konungen ändtligen den 11
januari tillsatte en »hemlig krigsberedning". Ordförande i denna
var Klingspor, de öfriga sju ledamöterna voro till största delen
valda bland den militära administrationens högsta tjänstemän.
Bland dem fans ingen enda finne. 1 sitt utlåtande, hvilket
den i februari öfverlämnades till konungen, framstälde
beredningen såsom sin åsikt, att en krigsförklaring både från Dan*
marks och Rysslands sida kunde väntas och att särskildt ett
ryskt anlall på Finland vintertid kunde medföra stora faror.
Under denna årstid kunde man nämligen icke draga nytta af
*) Detta förslag finnes bland Armfelts efterlämnade papper. Men är
det värkligen af honom? Man föranledes att göra sig denna fråga, dä man
läser Anteckningar af grefve Magnus Björnstjema, utgifne efter hans död.
I dem namnes I, 196 — 196 såsom uppgjord af Bjömstjerna en försvarsplan,
hvil-ken snart befinnes vara identisk med den bland Armfelts papper funna. Såsom
kändt, kan man dock icke hysa fullt förtroende till dessa anteckningar.
Ut-gifvaren, grefve Magnus Bjömstjernas son, har själf skrifvit en hel del af dem,
kompletterande sin fars minnen med uppgifter ur andra källor och tillskrifvande
fadern handlingar, som han bevisligen aldrig utfört. Så är på sätt och vis
också härvidlag fallett. Att ifrågavarande plan i sin nuvarande form är
skrif-ven af Armfelt, bevisar ett i hans samlingar förvaradt koncept, som han själf
egenhändigt utkastat och korrigerat. Å andra sidan är det dock, såsom i
texten påpekas, tydligt, att Bjömstjernas tidigare, storartade förslag invärkat
på Armfelts plan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
