Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I enlighet med dessa synpunkter ämnade Buxhövden
förlägga sin hufvudstyrka i Helsingfors, Tavastehus och
kringliggande näjder, äfvensom tämligen starka truppafdelningar i
Åbo och Vasa. 1 denna punkt skulle således äfven kejsarens
plan förvärkligats, liksom ock däri, att kustposteringama
tryggades genom reservkårer, hvilka skulle placeras i det inre af
landet. Men dessutom hade Buxhövden för afsikt att med
mindre truppafdelningar besätta alla viktigare platser på
Finlands kuster från Lovisa ända upp till Tomeå. Stege fienden
i land med en så öfverlägsen styrka, att närmaste
truppafdel-ning icke förmådde göra den motstånd, hade denna att draga
sig tillbaka i förut angifven riktning, och öfriga afdelningar
ägde jämväl då att skyndsamt besätta vissa punkter, så att
fienden vid sitt inträngande i landet blefve på alla sidor
om-hvärfd. Buxhövden ansåg Finland särskildt lämpligt för en
sådan krigföring, ty äfven en svag truppafdelning kunde här
flerstädes hålla fienden tillbaka, tills de öfriga afdelningarna
hunne den till hjälp, hvarpå de med förenade krafter kunde
besegra fienden. 1 södra och sydvästra Finland utgjorde
trakterna omkring Tavastehus och Tammerfors ett naturligt stöd
för de retirerande, i norr åter borde ryssame i nödfall draga
sig tillbaka till Kuopio. Men huru ringa öfverbefalhafvaren
numera skattade en norrifrån hotandej fara, framgår äfven däraf,
att den enda krigsstyrka han ämnade förlägga norrom Vasa,
utgjordes af en bataljon fotfolk och en half sotnie kosacker till
Jakobstad samt en half bataljon fotfolk, en skvadron husarer
och en half sotnie kosacker till Uleåborg. Dessa skulle ställa
utposter ända upp till Tomeå. Buxhövdenj förnekar visserligen
icke helt och hållet möjligheten af att fienden ännu till och
med i dessa trakter kunde skrida till anfall; i förbigående
hän-tyder han därpå, men hoppas att afdelningen i Vasa under
sådana förhållanden väl kunde hålla stånd.
Denna plan hade naturligtvis till följd att en stor del af
den krigsstyrka, som vid denna tid, i medlet af april, var
stationerad i Österbotten, komme att dragas längre mot söder.
Så skulle generalmajor Rajefski marschera från Vasa till trak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
