Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från Pyhäjoki, men detta framkallade blott en ny fara. Nu kunde
fienden falla Sandels i ryggen, ty vägen öfver Vihanti stod den
öppen; von Essen skulle knappast med sin brigad, som icke hade
några kanoner, kunna försvara denna väg. „Jag är lörbannat
brydd för dig“ lyda Adlercreutz’ ord till Sandels, „om fienden
tränger starkt på här, som han tyckes göra. Jag förmodade
kunna uppehålla honom längre vid desse pass, och förmodade
ingenting mindre än att hufvudattaquen skulle ske på denna
sida." Vid Siikajoki skulle Adlercreutz ännu söka uppehålla
Kamenski, så att Sandels i tid hunne till Limingo.
Då anlände från norr en oroväckande underrättelse. Den
plötsliga kölden hade isbelagt Uleå älfs stränder och fylt
farleden med drifis. Transportfartygen, som stodo utanför
staden, kunde icke fås ut i hafvet, och ingenting från dem
öfver-föras till land, ty flottbron, öfver hvilken armén skulle gå, kunde
icke anbringas på sitt ställe. »Ingen frälsning, hvarken för
arméen eller effecter är möjlig, om armén kommer hit förn än
antingen elfven bär, eller broen är bygd på isen" skrifver major
Nyberg den 14 november från Uleåborg till Adlercreutz. l)
Arméns återtåg måste således atbrytas. Men detta var
så mycket svårare, som man samma dag erhöll underrättelse
att, såsom man fruktat, en rysk afdelning marscherade till
Vihanti; den kunde således snart stå framom hufvudarmén eller
Sandels. I denna situation beslöto Klercker och Adlercreutz
att, om möjligt, taga sin tillflykt till en ny vapenhvila.
Den 15 november stod största delen af armén i närheten
af Brahestad. Majoren, friherre Sten Sture, hvilken
kommenderade den andra svenska brigaden, berättar om huru det
kändes behagligt att i Brahestad få byta om kläder och äta varm
mat på stadens dåliga spiskvarter. Men denna njutning var
icke af lång varaktighet, ty om kvällen kom order att
marschera tillbaka till Salo, där arméns eftertrupp ännu stod kvar.
Där hade fiendens attacker blifvit så hotande, att Adlercreutz,
som icke vill låta ryssarne komma till Brahestad, dit återsände *)
*) Jfr äfven öfverste Cedergrens bref till Adlercreutz samma dag.
Svenska krigsarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
