Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det öde som sedan väntar Eder, äfven komne till Tomeå, är
ej svårt att förutse. — — Påminner min Broder sig vårt
samtal, innan retraiten från Lappo och Arméens
sammandragande vid Lill-Kyro? Vår frugtan för en ytterligare retraite åt
Norden m. m. m. m. Fråga oss emellan uppstår nu således
hvilket varit bättre att forcera sig tram åt södra Finland, att
där dö med ära i olycksfall, eller (altid med ära) af eländet
högst oppe i Nordens ödemarker? —a
I Stockholm värkade Aminoff som medlem i den komité,
hvilken på konungens befallning ägde föreslå de förberedande
åtgärder, påföljande års fälttåg erfordrade. Med anledning af
sina under nämda värksamhet och i öfrigt i Sverge gjorda
iakttagelser skrifver han till Adlercreutz: „ Allmän nedslagenhet
och allt hopp likasom aftynat". Om han hade velat, skulle
han kunnat tillägga mycket om det af kriget framkallade elände,
som just under dessa dagar i själfva hufvudstaden på ett
hjärtslitande sätt trädde i dagen. Af det svenska landtvärnet
hade ett betydande antal utkommenderats på skepp och båtar,
hvilka seglade omkring i Ålands och västra Finlands skärgård.
Efter vinterns inbrott återvände dessa skaror. Men i hvilket
tillstånd! Tio å femton dagars seglats och rodd i storm och
köld, utan tak öfver hufvudet, i afsaknad af duglig
beklädnad och tillräcklig föda, hade tagit lifvet af mycket folk, och
äfven de, som kommo i land, stodo vid grafvens brädd. De
inkvarterades i hufvudstaden, men Stockholms fina borgare
ville snarast möjligt blifva befriade från dessa „lusiga varelser"
och Öfverläto sin inkvarteringsskyldighet åt folk, som bodde
utanför tullportarna och af vinningslystnad stälde sina usla
hybblen till förfogande. Där dogo sedan innan kort de
olyckliga ynglingarne massvis af brist på skötsel. „Med ett ord",
skrifver Vilhelm von Schwerins fader under en resa i Stockholm,
„det är så fasligt alt hvad man hör och ser att ehuru
nedrighet, känslolöshet, osalighet hos denna nation icke surprenerar
mig, så är dock hvad man hör och ser revulterande. Huru
kan man villa köpa sig från förbindelse att med ömhet vårda
lidande medmänniskor! Man vill blott tadla de som äro åfvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
