Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upprörd och bragt ur jämnvikten måtte Aminoff i sanning
hafva varit, då han sålunda skref*till Adlercreutz, hvilken
ingalunda hörde till hans egentliga förtrogna. Följande dag, den
15 februari, nedskref han en så lydande reflexion: — „Alt
har en gräns, ötver hvilken den svaga dödlige ej får träda,
utan att förvärra sitt eget onda till ett obotligt ondt och utan
att dermed kunna gagna det hela. Sålunda förhåller det sig
med menniskans alla handlingar och gerningar, känslan af
förbindelser, verksamhet, blir menniskan stundom nödsakad att
tysta, döfva, ehuru den hos en välfödd själ aldrig kan eller
bör kunna upphöra förr än med lifvet, men alt har en gräns
öfver hvilken den svaga dödlige ej får träda. — I hvilken strid
äro icke vi makar och fader af denna armée emellan naturens
röst som ropar i det innersta af våra sönderslitna hjertan och
skyldighetens? Hvad återstår oss annat än att döfva känslan
och öfverlemna bestämmelsen i den Allvise Mästarens händer?
Döfva! Hvad säger jag! Det tillhör endast stora själar som
det mägtar. Det vanliga menniskohjertat besegras gemenligen
af naturens röst. Må efterverlden bedömma den finska arméen
äfven härutinnan! “
Från ifrågavarande dagar är äfven följande anteckning:
„Du frugtar tadlets giftiga pilar. Det undvikes endast och
säkrast i tider som dessa, att inskränka sig innom kretsen af
sin famille; i utöfningen af Dina medfödda lofliga dygder41.
Dessa uttryck af en nedslagen stämning återkomma nästan
ord för ord i AminofTs bref till hans hustru. Men några
utdrag kunna det oaktadt vara belysande.
Då Aminoff den 9 januari underrättar om sin ankomst
till Torneå, berättar han att han genom grefve Buxhövdens
välvilliga bemedling erhållit tvänne bref från sin hustru. „Du
kan lätt föreställa dig huru glad jag är, att du ännu får behålla
tak öfver hufvudet för dig och våra små barn brödbiten att
njuta — att ännu få äga och vistas på Saris. Jag tillstår
öppet min öfvertygelse, grundad på rättvisa, att det är din och
mina medbröders, hustrurs, rättare enkors rätt enligt svensk
lag, hvaraf helgden Eder är försäkrad, att ostörda få behålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
