- Project Runeberg -  Finska kriget och Finlands krigare 1808-1809 /
746

(1897) [MARC] Author: Johan Richard Danielson-Kalmari Translator: Werner Söderhjelm - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M:st skall finna alltid att den alltid trogna finska Nationen
skall heligt svara deremot. Jag kan ingenting cedera af dessas
rättighet, med mera jag dervid tilläde. Aldrig har jag haft en
svårare dag, så att svetten slog mig i pannan, att våga neka
’ här Sjelfherskaren af Rysslands begäran.

Sedan vi mot och med talat i ämnet nära 2:ne timmars
tid, svarade mig kejsaren: „Nå väl, i det han fattade mig i

armen, Ni skola få allt det hvad Ni begärt; ge mig en memoir
i ämnet! Jag har redan ingifvit vår underdåniga anhållan;
svarade jag. A moi, å moi, och gaf mig en hemlig väg, att
få den i sina händer.

Härigenom rycktes hela negociation från dess öfrige
ministrar, och saken fortsattes emellan kejsaren, Speransky och

mig––––. Efter slutad audience afträdde jag och återvände

till mina kamrater; kom in i rummet, der alla voro samlade;
gick in i rummet med kappan på mig; helt alfvarsam; kastade
den af mig med yttran: Segern är vår, hvarefter glädjen stod
opp i taken, med många omfamningar af de derstädes samlade".

Det märkligaste vid detta tillfälle voro kejsarens ord „å
moi, å moi" och den ryske krigsministerns åsidosättande.
Äfven här föreligger ett anmärkningsvärdt exempel på kejsarens
förfarande gentemot Finland. Han ville bevara vårt lands
angelägenheter såsom ett eget område, fullkomligt skildt från de
ryska frågorna och oberoende af de ryska statsmännens
inflytande. Föröfrigt förblir det dock dunkelt, hvarför Alexander af
Aminoff önskade en ny skrifvelse, särskildt afsedd för honom,
ty deputationens första memorial hade ock lämnats åt kejsaren själf.

Här är möjligen anledning att fråga: voro officerames
fordringar dock icke obilliga? Var det rätt att de fordrade
befrielse från framtida krigstjänst, oaktadt de fingo åtnjuta sina
förra löner? Under vanliga förhållanden skulle man icke kunna
tveka om svaret. Men man må erinra sig, att vid denna tid
ännu icke funnos några garantier för hvad inträdandet i
kejsarens krigstjänst för de finska officerarne skulle betyda.
Måhända komme de att användas fjärran från fosterlandet vid
Turkiets och Asiens gränser, måhända äfven mot sina forna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:08:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/djfikrigar/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free