Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den rådlöses hjelp och tröst i nöden, den älskade goda fadren!
och vännen i Jesu Christo uti en ålder af 86 mödosamma år,
2 månader och 4 dagar. Gud välsigne dess stoft!" ’)
Bland de Björneborgare, hvilka den 20 jan. 1835 på Riiax
uppvaktade sin förre chef, var äfven kaptenen Karl Adolf Brakel.
Efter sin återkomst från Kalix hade han bosatt sig såsom
jordbrukare på sin ärfda landtegendom i Birkkala och inträdde icke
“mera i tjänst. År 1813 gifte han sig och framlefde därpå nära ett
hälft sekel under lyckliga familjeförhållanden; han dog först den
21 aug. 1861. I det föregående hafva vi tagit kännedom om
åtskilliga bref, i hvilka den i sin mannaålders bästa kraft
stående hjälten midt under drabbningarnas hvimmel och krigets
lidanden och mödor meddelade sin broder sin raska krigarsjäls
innersta känslor; framför oss ligger nu ett bref, hvari den i
fredliga värf sysslande åldringen för sin brorson framställer sin
lifsåskådning. Den 21 aug. 1842 skrifver Brakel: „Jag och
alla de mina hafva de sednare åren, med få undantag haft en
tämmeligen jämn helsa. Men visst känner jag med hvarje år
att en viss kraftlöshet ger till känna, att jag är i full marsch
till mitt vinterqvarter. Under det jag sträfvat till detta mål har
en önskan åtföljt mig, att utan samvetsförebråelser kunnat tänka
på det förflutna. Oaktadt många fel af öfvermod och oförstånd
hoppas jag ändå kunna lägga mig lugn när tiden säger: klart.
Din far har haft den godheten att skicka som skänk
Montgom-merys historia öfver sista finska kriget. Jag har läst den med
nöje och funnit den fullständigare än någon annan som
utkommit öfver detta krig. Du tycks mycket hafva fast dig vid dessa
krigshändelser, som i så många afseenden haft en stor
märkvärdighet. Med grämelse tänker jag ännu därpå, ehuru jag vill
tro att försynen i detta som i allt annat gjort och gör det bästa.
Gärna skulle jag besvara de frågor du vill göra mig om hvad
jag kan känna som rör detta krig, men den obetydliga rol jag
haft har ej lämnat mig tillfälle att se och bedömma annat än
det som varit inom min inskränkta synkrets. En bestämd *)
*) Åfven dessa anteckningar finnas i Riiax samlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
