Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med Ryssland åtnjutit. Och detta är ju hr B. L:s
egentliga ögnamärke; för att bevisa det, kommer han
fram med åtskilligt utöfver hvad läsaren redan känner.
Äfven jag måste således fortsätta.
Jag hade i mitt arbete sagt, att grundlagarna i
Sverges rike 1809 innehöllo bestämningar, hvilka icke
direkt kunnat tillämpas på Finland ensamt, bland
annat därför, att de institutioner de förutsätta icke 1809
förefunnos härstädes och delvis icke häller senare
blif-vit här inrättade. Vid detta hakar sig hr B. L. fast.
Bland dessa icke-existerande institutioner, resonnerar
han, intages utan tvifvel främsta rummet af riksdagen.
Vid den svenska riksdagen behandlades rikets allmänna
angelägenheter, Ryssland har ingen riksdag, och „man
skulle således tycka, att logiken tillräckligt tydligt
gåfve vid handen, det finnarnas rätt i denna punkt af
sig själf gick förlorad så snart de inträdt i föreningen
med Ryssland*. Nog ger emellertid logiken, sådan
som kejsar Alexander I och finnarna 1808—1809
fattade den, vid handen någonting helt annat.
Vi hafva redan sett, att den finska deputationen
om hösten 1808 i stöd af kejsarens löfte om Finlands
lagars bibehållande förklarat för honom, att den
omöjligen kunde handla i folkets namn, emedan vid dess
väljande landtdags- och riddarhusordningen icke blifvit
följda. Och vi hafva också sett, att kejsaren härefter
befallde ständerna samlas „de la maniére prescrite dana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
