Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÄ SMÅ RÅDJUR.
17
ville ha något att dricka, och deras mor hade
mycken god mjölk att bjuda på. Antingen drucko de
hos henne, medan hon slickade dem och talade
vänligt till dem, eller också sovo de under ekbusken,
medan göken satt bredvid och gol och fjärilarna
i lekte tafatt över gräset. Men då de blivit några
dar gamla, började de att blinka med ögonen och
se sig omkring.
— Vad är allt det, som vajar och vajar och ändå
aldrig kommer närmare? frågade de och rörde på
sina nosar.
— Det är gräset och blommorna, svarade modern,
som låg i solskenet bredvid dem.
— Varför stå de där? frågade råkalvarna.
— Varför? upprepade modern. Det kan jag inte
svara på. De stå där nu en gång, och hela ängen
är full, hela dalen är full. De vänta väl på att vi
ska äta dem.
— Vad är det, som flyger i luften? frågade den
ena råkalven och lyfte på huvudet. Det som
skriker och piper?
— Det är fåglarna, svarade modern sakta och såg
upp emot en näktergal, som fladdrade in emot
bokskogen. Den sjunger för att roa er. Tycker ni
inte, att det är vackert?
— Jag vet inte, svarade de likgiltigt och vände
på huvudet.
2—132863. Nyblom, Djur och människor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
