Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORTBYTINGARNA.
305
Duvorna trippade omkring på sandgången och
kvittrade: Är hon inte söt? Är hon inte förfärligt söt?
Vit och mjuk som en duva. Och trollgubben smög
sig sakta fram till vaggan och tittade in under
sidengardinerna på det sovande barnet. Då han kom
hem, sade han till sin trollgumma: »Nu har jag sett
1 ett barn, som är sådant, att jag skulle vilja ha det.
Vitt och mjukt som en duva och med den sötaste
lilla mun.
— Då kunde du väl inte vara far till det barnet,
sade trollgumman och visade alla sina gröna tänder.
En trollgubbe får en trollunge och får nöja sig
därmed.
Men jämt tänkte trollgubben på den lilla
prinsessan, och till slut kunde han inte stå emot längre.
— Du mor! sade han till trollgumman. Vi stjäla
det kungliga barnet! Det är lätt gjort. Den gamla
ragatan, som skall vakta henne, sitter jämt och
snarkar, och så lägga vi vårt eget trollpyre dit i stället.
Trollgumman ville till att börja med inte alls vara
I med på det. Fastän hon bara var en trollpacka,
höll hon dock av sitt eget barn, men trollgubben
lämnade henne aldrig någon ro varken natt eller
Idag, och till slut blev hon så led vid hans
evinner-liga käxande, att hon slet upp trollungen ur vaggan,
där den låg, höljde in den i en gammal trasa och
sade:
20—132865. Nyblom, Djur och människor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
