Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så fortgick »handlingens propaganda» alltjämt och bland
märkes-männen ha vi Kavacliol och Casserio, hvilkas brutala våldsdåd ej så
lätt glömmas.
I Sehveitz, Jura-federationens hem och anarkismens vagga,
sammanträdde man till kongress i Geneve 1882. Å denna kongress
debatterades frågan om anarkisternas skiljande från alla öfriga partier.
De ändlösa fäjderna mellan socialdemokraterna ock anarkisterna Ilade
oafbrutet fortgått, så småningom med nederlag på nederlag för de
senare. Snart hade de äfven råkat i delo med öfriga »socialistiska
grupper» och såväl kollektivister som »possibilister» togo afstånd från
anarkisterna. För att markera sin ställning antogo då anarkisterna
följande resolution:
»Såsom anarkister, d. v. s. folk utan livarje regering, bekämpa vi
hvar och en, som på något som helst sätt tillskansat sig något välde
öfver människorna: egendomsägaren, fabrikanten, hvarje stat cifeen den
socialistiska.
livarje tanke på auktoritet är oss motbjudande, hvarje lag är vår
fiende. Vårt mål är hvarje stats förstörelse genom den revolutionära
rörelsen, alla lagliga medel, äfven rösträttens afsky vi.
Men då den individuella friheten icke kan äga bestånd, utan i
samverkan med andra fria kamrater, ty hvar och en behöfver den ena
den andras understöd, och då vidare hvarje social produkt är ett verk
af samarbete till hvilken alla ha lika rätt — så förklara vi oss äfven
för kommunister. Vi vilja eröfra och försvara den gemensamma
egendomen.»
Och ur en annan resolution, antagen på samma kongress, må
följande anföras:
»Det är icke nog att utrota suveräner, ministrar, präster, politiker,
storkapitalister och andra utsugare, utan man måste äfven förstöra
socialismen, som är ännu farligare än alla de autoritativa
organisationer, af hvilka vi hittills haft så mycket att lida.» \
Värd att minnas är den af Most i Sehveitz år 1880 anordnade
»protest-kongressen» mot socialdemokraternas stora kongress i AVyden,
där Most och Hasselmann helt enkelt blifvit uteslutna ur partiet. Dessa
arbetade med högtryck för att under den vanvettiga socialistlagens
dagar i Tyskland få fram anarkismens idéer, men förgäfves. Tysklands
skolade ooh väl disciplinerade socialdemokrater ville ej ha något att
göra med anarkisternas från all disciplin frigjorda »grupper», och fastän
såväl Johan Most som Hasselmann med ifver agiterade för anarkismen
och på allt sätt sökte splittra socialdemokraterna, höllo dessa sig fjärran
från alla förlöpningar och under Bebels och Liebknechts egid redo
socialdemokraterna ut stormen, modigt görande front såväl mot
reaktionens våldsamma anfall som ock mot anarkisternas anlopp under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
