Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mer eller mindre lärdt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innefatta under begreppet högskola eller universitet. I de
södra och de vestra staterna motsvara dylika anstalter
ofta blott de högsta klasserna i våra elementarskolor
i afseende på de ämnen och det kunskapsmått, som
studenterna i dem kunna inhemta, men äro underlägsna
dessa våra elementarskolor i afseende på lärarpersonal.
Antalet af dem, som vid de större colleges eller
universitetena, i den mening vi taga detta begrepp,
förskaffa sig en högre bildning, når icke öfver helt få
tiotusental.[1]
Högskolorna äro både privata, som lefva af
enskilta donationer, och offentliga, som äro understödda
af (den särskilta) staten. Två alldeles särskilta slag
af dem finnas, af hvilka vi svenskar känna blott det
ena. Ett amerikanskt »college» eller ett »university»
är ofta bildadt efter äldre engelska mönster och utgör
för studenterna både ett lärosäte och en hel-pension.
Då de flesta eller många lärare också ha sina hem
inom högskolan, uppstår ett nära och förtroligt förhållande
mellan lärare och studenter, hvilket utgör dylika
anstalters största företräde framför de mera moderna
lärosäten, hvilka äro mera inrättade som våra egna.
I särskilta byggnader finnas lärosalar, laboratorier etc.
I andra, de s. k. dormitories, äro studenternas sofrum
belägna; oftast finna vi samlingsrummen och kanske
äfven matsalarne i dessa byggnader.
I många colleges studeras egentligen de ämnen,
som höra till den filosofiska fakulteten vid våra
universitet – theoretisk och praktisk filosofi, historia,
statistik, nationalekonomi, klassiska språk, matematik,
naturvetenskaperna etc. Vid de största högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
