- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
40

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 6. Ett barns resonerande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40
gelsen mot henne gick ut på något mycket vanligt och
obestämdt, nämligen ”oförskämdhet”. Detta brott kunde
begås af en slaf pa hundra olika sätt, och det beiodde
till stor del på uppsyningsmannens sinnesstämning och
nyck huruvida det begicks alls. Han kunde skapa för-
närmelsen när det behagade honom. En blick, ett ord,
en gest, af slump eller med afsikt, togs ögonblickligen
som oförskämdhet, så snart han var i den rätta stäm-
ningen för en sådan förnärmelse. I detta fall funnos
alla betingelser för det anförda brottets begående. För-
närmerskan var nästan hvit, att börja med åtminstone;
hon var hustru till en sjöman ombord på herr Lloyds
slup som stod högt i gunst, och därtill var hon moder
till fem raska barn. En stark och hurtig kvinna som
hon var, hustru och moder och med öfvervägande herre-
blod i sina ådror, hade Nellie (ty detta var hennes namn)
alla egenskaper som voro väsentliga för oförskämdhet
mot en slafuppsyningsman. Min uppmärksamhet för be-
straffningsscenen påkallades af de höga rop och förban-
nelser som framträngde från detta håll. Då jag närmade
mig de stridande parterna, höll uppsyningsmannen fast
Nellie, ansträngande sig af alla krafter att släpa henne
till ett träd trots hennes motstånd. Både hans och hen-
nes ansikten blödde, ty kvinnan gjorde sitt bästa. Tre
af hennes barn voro närvarande, och ehuru helt små
(från sju till tio år skulle jag tro), togo de modigt sin
moders parti mot uppsyningsmannen och öfveröste ho-
nom med en skur af stenar och allehanda benämningar.
Midt ibland barnens rop: ”Låt mamma vara, låt mamma
vara”, hördes den ursinnige uppsyningsmannens hesa
stämma i förskräckliga eder, att han skulle lära henne
veta hvad ”oförskämdhet” mot en hvit man betydde.
Blodet på hans ansikte och på hennes vittnade om hen-
nes skicklighet i användandet af sina naglar och hans
envisa beslut att segra. Hans syfte var att binda upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free