- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
100

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 13. Slaflifvets skiftningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100
och bränt sina händer så illa att de voro af mycket ringa
gagn för henne. Hennes fingrar voro nästan indragna
i flathänderna. Hon lyckades verkligen uträtta ett och
annat, men betraktades knappast värd att hafva — af
föga större värde än en häst med ett brutet ben. Denna
onyttiga ägodel, vanskapad och lytt, sände kapten Auld
till Baltemore.
Efter att hafva beredt den stackars Henny en svår
pröfning, kommo herr Hugh och hans hustru till den
slutsatsen att de icke hade någon användning för den
stackars krymplingen och skickade henne tillbaka till
herr Thomas. Detta tog den senare som en handling
af otacksamhet å sin broders sida, och som ett tecken
till sitt misshag fordrade han att jag genast skulle sän-
das till St. Michaels, sägande: ”Om han icke kan be-
hålla Hen, skall han icke ha Fred heller.”
Här kom nu en ny skakning för mina nerver, en
ny afbrytning af mina planer och en ny lösslitning fran
mina religiösa och sociala förbindelser. Jag var nu en
stor gosse. Jag hade blifvit mycket nyttig för åtskil-
liga unga färgade som gjort mig till sin lärare. Jag
hade lärt några af dem läsa och var van att tillbringa
många af mina lediga stunder med dem. Vår ömsesi-
diga tillgifvenhet var stark och jag fruktade högeligen
skilsmässan. Men saknad hos slafvar tjänade till intet;
mina önskningar voro intet; min lycka var min herres
leksak.
Min saknad vid att nödgas lämna Baltemore grun-
dade sig icke nu på samma skäl som när jag förut läm-
nade staden för att värderas och öfverlämnas. till min
nye ägare.
En förändring hade ägt rum både hos herr Hugh
och hans en gång fromma och ömma maka. Inflytandet
af brännvin och dåligt sällskap på honom samt af slaf-
veri och social isolering på henne hade verkat fördärf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free