Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 14. Erfarenheter i St. Michaels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
sinnelag. I olikhet mec! fröken Lucretia, som jag ihåg-
kom med den ömhet som flydda välsignelser efterlämna,
var fru Rowena Auld kall och grym i samma mån som
hennes man var girig samt ägde makt att göra honom
lika grym som hon själf, under det hon lätt kunde ned-
stiga till hans småaktiga ståndpunkt.
Så länge jag lefvat i herr Hugh Aulds familj, hade
det alltid, hvilka förändringar än kommit öfver dem,
varit ett rikligt kosthåll där, och nu, för första’ gången
på sju år, måste jag känna hungerns obarmhärtiga slit-
ningar. Yi fingo här svälta så erbarmligt att vi nöd-
gades lefva på våra grannars bekostnad eller stjäla ur
skafferiet hemma. Detta var svårt att göra, men efter
mycket begrundande resonerade jag mig till den öfver-
tygelsen att det icke fanns något annat att göra och att
det egentligen icke låg något orätt däri. Med utgående
från betraktelsen att mitt arbete och min person till-
hörde herr Thomas och att jag var beröfvad lifvets nöd-
vändigheter — nödvändigheter som anskaffats genom
mitt eget arbete — var det lätt att framdraga rättig-
heten att underhålla mig med hvad som var mitt eget.
Det var helt enkelt att använda hvad som var mitt eget
till min herres gagn, emedan den helsa och styrka som
hemtades från sådan föda brukades i hans tjänst. För
visso var detta stöld enligt den lag och det evangelium
jag hört från predikstolen, men jag hade börjat fästa
mindre vikt vid hvad som kom från detta håll i sådana
punkter. Det gick icke alltid an att stjäla från husbon-
den, och samma skäl på grund af hvilket jag utan skuld
kunde stjäla från honom tycktes icke rättfärdiga mig i
att stjäla från andra. Beträffande min herre var det en
fråga om förflyttning — att taga hans föda ur en tunna
och flytta den till en annan; själfva ägandet af födan
berördes icke af denna handling. Först ägde han den i
tunnan och därpå ägde han den i mig. Hans visthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
