- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
142

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 17. Sista gången jag skulle piskas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142
mitt sinne ovisshet öfver all religion och ledde mig till
öfvertygelsen att böner voro gagnlösa gyckelverk.
Lifvet själft hade nästan blifvit en börda för mig.
Alla mina yttre förhållanden voro emot mig; jag måste
stanna här och svälta ihjäl eller gå hem till Coveys och
få min kropp söndersargad och min ande förödmjukad
under Coveys grymma piska. Detta var de alternativ
jag hade att välja på. Dagen var lång och tröttande.
Jag var svag af föregående dags mödor samt bristen på
föda och sömn, och jag hade så föga vårdat mig om.
mitt utseende, att jag ännu icke tvättat blodet af mina
kläder. Jag var ett föremal för fasa, till och med för
mig själf. Lifvet i Baltemore då det var som värst var
ett paradis mot detta. Hvad hade jag gjort, hvad hade
mina föräldrar gjort, för att ett sådant lif som detta
skulle falla på min lott? Denna dag i skogen skulle
jag hafva utbytt hela min öfverlägsenhet som människa
mot oxens djuriska slöhet.
Kvällen kom. Jag var ännu i skogen och ännu
obesluten hvad jag skulle göra. Hungern hade ännu
icke ansatt mig nog för att drifva mig hem, och jag
lade mig bland löfven till hvila, ty sedan jag väntat på
jägare hela dagen, men icke blifvit besvärad af dem då,
väntade jag icke heller att störas af dem under natten.
Jag hade kommit till den slutsatsen att Covejr litade på
att hungern skulle tvinga mig hem, och häri hade jag
alldeles rätt, ty han gjorde ingen ansträngning att fånga
mig efter morgonen.
Under natten hörde jag steg af en människa i sko-
gen. Hon kom mot den plats där jag låg. En person
som ännu ligger har en fördel framför en som går i
skogen om dagen, och denna fördel är mycket större om
natten. Jag var icke i stånd att inlåta mig i en fysisk
kamp, och jag tog min tillflykt till den svages vanliga
utväg. Jag gömde mig bland löfven för att förekomma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free