Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 21. Flykten från slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
förande, vet jag knappt hvad som kom åt mig för att
så leka med en man som hade en sådan obegränsad makt
att göra mig godt eller ondt. Herr Hugh rasade och
svor att han skulle ”ta rätt på mig”, men klokt nog för
honom och lyckligt för mig använde hans vrede blott
dessa oskadliga kastvapen som rulla från en rörlig tunga.
I min förtviflan hade jag fast beslutit att mäta min
styrka med honom, i fall han skulle försöka verkställa
sin hotelse. Jag är glad att det icke blef något tillfälle
därtill, ty motstånd mot honom skulle icke hafva aflu-
pit så lyckligt för mig som det gjorde i afseende på
Covay. Herr Hugh var icke en man mot hvilken en
slaf tryggt kunde göra motstånd; och jag tillstår villigt
att i mitt uppförande mot honom i detta fall låg mera
dårskap än vishet. Han slutade sina förebråelser med
att säga mig att jag hädanefter icke behöfde göra mig
något omak med att fä arbete han skulle ”själf laga att jag
fick arbete och det nog till”. Denna hotelse hade, jag tillstår
det, något skräckinjagande i sig, och då jag tänkt öfver sa-
ken under söndagen, beslöt jag att icke blott befria honom
från besväret att skaffa mig arbete, utan äfven att jag den
tredje dagen i september månad skulle försöka att verkställa
min flyktföresats. Hans vägran att låta mig hyra min tid
påskyndade därför tiden för min flykt. Jag hade tre
veckor på mig för att förbereda mig till min resa.
Sedan jag väl fattat mitt beslut, kände jag enviss
grad af lugn, och på måndagsmorgonen var jag, i stäl-
let för att vänta på att herr Hugh skulle söka syssel-
sättning åt mig, uppe vid dagbräckningen och på väg
till herr Butlers varf på City Block nära vindbryggan.
Jag var en favorit hos herr Butler och hade, så ung jag
var, redan tjänat som förman hos honom pa flotten där
diktarne voro sysselsatta. Naturligtvis erhöll jag lätt
arbete, och vid slutet af veckan, som för öfrigt var ovan-
ligt vacker, förde jag hem till herr Hugh nio dollars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
