Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 2. Lifvet som fri man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’234
voro obetydliga. Kunde jag fått arbete i mitt yrke,
skulle jag kunnat förtjäna två dollars om dagen, medan
jag som vanlig arbetare blott fick en dollar. Skillnaden
var af stor betydelse för mig, men om jag icke kunde
få två dollars, var jag glad att få en, och därför fort-
satte jag att arbeta åt herr French som vanlig arbetare.
Medvetandet att jag var fri — icke längre slaf — höll
mig vid gladt mod inför denna och många andra tvångs-
murar som jag var bestämd att stöta på i New Bedford
■och annorstädes på Massachusetts fria mark. Så till
•exempel var det ett faktum, att fastän hvita och färgade
barn bevistade samma skolor och behandlades vänligt
af sina lärare, förvägrade New Bedford Lyceum ända
till åtskilliga år efter min vistelse i denna stad hvarje
färgad person att bevista föreläsningarna i dess sal.
Icke förrän sådana män som Charles Sumner, Theodore
Parker, Ralph W. Emerson och Horace Mann nekade att
föreläsa i sina kurser, så länge det fanns någon inskränk-
ning, öfvergafs detta förhållande.
Jag lät mig alltså nöja med att icke i New Bed-
ford kunna lita på mitt yrke för mitt uppehällei och ut-
rättade allt slags arbete som erbjöd sig. Jag sågade
ved, skyfflade kol, gräfde källare, tog bort affall från
bakgårdar, arbetade på varfven, af- och pålastade far-
tyg samt skurade deras kajutor.
Detta var ett osäkert och otillfredsställande lefnads-
sätt, ty det höll. mig under för stor del af min tid på
spaning efter arbete. Lyckligtvis skulle det icke blifva
så långvarigt. En af de herrar jag omtalat såsom va-
rande i herr Tabers sällskap på Newports kaj, då han
sade mig sitt: ”In med dig", var herr Joseph Ricket-
son, ägare till en stor ljusfabrik i södra delen af staden.
I denna ”ljusfabrik”, som den kallades, ehuru inga ljus
tillverkades där, fann jag genom herr Ricketsons godhet
hvad som är af yttersta vikt för en ung man som trä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
