Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 8. John Brown och fru Stowe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
det kan blott ske genom att göra sådan egendom
osäker. Min plan är då att till en början taga omkring
tjugufem utvalda män och begynna i liten skala, förse
dem med vapen och amunition, utpostera dem i kopai
om fem och fem utefter en sträcka af fem mil samt låta
de mest öfvertygande och förståndiga af dem tid efter
annan, då tillfälle erbjuder sig, gå ned på slätten och
förmå slafvarna att sälla sig till dem, sökande och ut-
väljande de missnöjdaste och djärfvaste.”
Han insåg att i denna del af verket den yttersta,
omsorg måste användas för att undvika förräderi och
upptäckt. Blott de samvetsgrannaste och skickligaste
fingo utsändas i detta farliga uppdrag; med omsorg och
företagsamhet ansåg lian att han snart skulle kunna
samla en styrka af hundra djärfva män, män som skulle
vara nöjda att föra det fria och äfventyrliga lif han fö-
reslog dem; när dessa voro väl förberedda och hvarje
man funnit den plats han bäst passade för, skulle de be-
gynna verket på allvar; de skulle förmå slafvarna att
rymma i stora skaror, behålla de modiga och starka
bland bergen och sända de svaga och rädda till norden
på den underjordiska järnvägen; hans operationer skulle
utvidgas med det växande antalet och skulle icke in-
skränkas till en enda ort.
Då jag frågade honom hur han skulle underhalla
dessa män, sade han oförbehållsamt att han skulle un-
derhålla dem på fiendens bekostnad. Slafveriet var ett
krigstillstånd, och slafven hade rätt till allt som vai
nödvändigt för hans frihet. ”Men”, sade jag, antag a
ni lyckas ingifva Virginias slafägare känslan af osäker-
het beträffande slafvarna, skall verkan blott bli v a
de sälja sina slafvar längre söderut.” ”Detta”, sade han,
”skall vara det första jag vill göra; sedan skall jag öja
efter dem. Om vi kunde drifva slafveriet ut ur ett en■ a
grefskap, skulle det vara en stor vinst; det skulle for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
