Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 12. Hopp för nationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
han förut, till svar på fredsropet, sagt att hans mål var
att rädda unionen och att göra det med eller utan slaf-
veriet. Hvad han sade denna dag visade en djupare
moralisk öfvertygelse emot slafveriet än jag någonsin
förut märkt i allt hvad som talats eller skrifvits af ho-
nom. Jag lyssnade med det djupaste intresse och den
innerligaste tillfredsställelse och samtyckte på hans upp-
maning att åtaga mig organiserandet af ett band spio-
ner, bestående af färgade män, hvars åliggande skulle
blifva någonting motsvarande John Browns ursprung-
liga plan, nämligen att begifva sig in i rebellstaterna,
bortom våra arméers linier, och där sprida underrättel-
sen om slafemancipationen samt förmå slafvarna att
komma inom våra gränser.
Denna plan gjordes emellertid snart nog onödig
genom våra vapens framgång i vildmarken och annor-
städes samt krigets slut i slafveriets fullständiga abo-
lition.
Jag anför detta samtal emedan jag tror det klart
ådagalägga att proklamationen, åtminstone så långt herr
Lincoln hade att skaffa med den, icke tillgreps som blott
och bart en ”nödvändighet”.
Under denna sammankomst tilldrog sig en händelse
som belyser denne store mans karakter, ehuru dess om-
nämnande kanske skall smaka litet fåfänga å min sida.
Medan vi samtalade, anmälde hans sekreterare två gån-
ger ”guvernör Buckingham från Connecticut”, en af de
ädlaste och mest fosterländska af de lojala guvernörerna.
Herr Lincoln sade: ”Säg till guvernör Buckingham att
vänta, ty jag vill hafva ett långt samtal med min van
Frederick Douglass.” Jag gjorde föreställningar och-bad
honom taga emot guvernören genast, eftersom Jag Ju
kunde vänta; men nej, han stod fast vid att han ville
tala med mig och att guvernör Buckingham kunde vanta.
Detta var sannolikt första gången i denna republiks hi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
