Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Il —
Han lade handen på hjertat. :
— Hennes broder har under resan faderlig omsorg om
henne. ’
— Jag litar ej på Erik. — Nej, jag var en dåre, som
lät öfvertala mig att låta Cecilia rida med. Men det är
Herrens hämnande hand, som hvilar öfver mig. Den Her-
ren vill förgöra, den siar han med blindhet.
— Höge gemål, sade drottningen ängslig öfver konun-
gen öfvergifna tillstånd, ännu är det ej försent att åter-
kalla Cecilia. Lätt hinner en sven upp dem. Ännu hade
knappt hunnit Söderport.
— Kalla åter? — Nej! — En faders ord står fast,
på det barnen må lära sig att vörda det. En konungs ord
kan inte återtagas, på det att undersåtarne ej måtte få skäl
att missakta det. — Jag är både fader och konung. Mitt
ord är sagdt, mitt löfte gifvet. Ske Guds vilja!
Drottningen smekte med ena handen lugnande öfver
hans långa, hvita skägg; men ur den gamle monarkens
ögon rullade två stora tårar ned öfver kinderna samt fast-
nade i skägget, der de lyste som ett par diamanter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
