Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 87 —
_ X? utropade hertigen. Hafven I då någon narrskola
derute i Ostfriesland?
— Nej, svararade grefven, det har jag inte. Men jag
vet en fin och smidig narr på ett stort adelsgods i Ostfries-
land, hvilken inte skulle begära bättre än att få utbyta sin
nuvarande plats mot en sådan i ett furstligt hof.
— Skafia mig den narren! utropade hertig Erik.
Det skall jag. Inom kort skall jag resa hem till
Ostfriesland och när jag efter någon tid kommer tillbaka
till Kalmar för att gästa min frikostige och glade hertig-
lige vän, skall jag föra med mig
Chicot, som narren i fråga heter.
Och gref Edzard höll ord.
Nästa gång han kom till Kal-
mar som hertig Eriks gäst, följde
i hans svit en liten löjlig man,
hvilken hade en underlig puckel
på ryggen, var klädd i en brokig
drägt besatt med små bjellror,
samt hade i handen en bjeller-
staf.
Denne man var Chicot, hvil-
ken gref Edzard erbjudit plats i
hertigens hof.
Hertigen blef mycket glad öf-
ver narren, hvilken icke blott såg
löjlig ut utan äfven hade de gal-
naste infall. Chicot fick derför plats som förste narr i
det hertigliga hofvet.
En bättre plats skulle måhända Chicot kunnat få; men
visst är, att hertigen aldrig kunnat få en bättre narr. Ty
Chicot var en man med hjertat pa rätta stället och förstod
mången gång att under skämt leda sin herres tankar från
mörka till ädlare föremål. —
När nu prinsessan fick se narren, skyndade hon fram
till honom, ropande:
— Chicot! Chicot, min vän, får jag tala vid dig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
