Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 128 —
met i ditt hjerta. Men jag måste öfvergifva hans hydda
och icke mera se dig, Azakia, på det att jag ma kunna und
vika att vara otacksam vän mot min valgorare.»
Vid dessa ord bleknade Azakia och en kall ilning
skakade hennes lemmar. .
Hon föll i en häftig gråt och bjod inte till att dolja
Sma »Ack,’ otacksamme Celario!» utropade hon under starka
snyftningar och tryckte med ifver hans hand mel an sina.
Ilr det möjligt, otacksamma Celario, att du vill öfvergifva
dem, som hålla dig kärare än dagens lysande stjernoi . »
*HvId hafva vi väl gjort, hvarigenom vi förtjena en
sådan hårdhet?»
»IntetI»
»Är det någonting, som fattas dig?»
’.Står’jag icke beständigt cid din side, lik en slät, som
ondast väntar på den minsta vink för att lyda,
»Hvarför vill du, att Azakia skall tråna bort af sorg?
Du kan icke öfvergifva henne utan att föra med ig ien-
nes egen själ; ty hennes själ hör dig till, liksom hennes
kropp tillhör Ouabi!»
När hon yttrade dessa ord, trädde Ouabi m i hy
och afbröt detta rörande samtal.
Azakia fortfor att gråta. .
Hon bjöd icke till att hålla tillbaka sma tarar och
dolde icke ett ögonblick orsaken till sm sorg.
»Min vän», sade hon till sin man, »du ser annu Ce-
lario- du ser honom och du kan ännu tala vid honom,
men han lär snart försvinna ur din syn, ty han tankei
söka sig andra vänner.» ,
»Andra vännerl» utropade Ouabi och syntes bli hka
bestört som Azakia.
»Celario, fortfor han, »hvad kan vara orsaken till, att
du vill slita dig ur våra armar?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
