- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
268

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 268 —
muntra dans på de blanka stålen och stundom nästan blän-
dade do båda unga kämparne.
Nu tyckes junker Gustaf vara den öfverlägsnaste.
Han trängde junker Holger ned mot Silfverkällan, men
ännu hade han inte kunnat såra honom, trots det att hans
stötar inte alltid voro ärliga. Men junker Holger var en
så skicklig fäktare, att han, då han fann en oärlig mot-
ståndare, förstod att vara så på sin vakt, att han kunde
parera äfven förrädiska sidostötar.
Detta grämde junker Gustaf till det yttersta och han
gjorde nästan öfvermenskliga försök att komma sin mot-
ståndare in på lifvet.
Slutligen, Junker Holger var då trängd alldeles intill
Silfverkällan, kom denne att snubbla på en trädrot, hvilken
stod upp ett stycke öfver marken alldeles bakom honom.
Han förlorade balansen och störtade omkull baklänges,
samt slog hufvudet mot en sten, att det blef ett krossår i
nacken. Han förlorade inte sansningen och ej heller tap-
pade han vapnet, men det bief en ögonblicklig bedöfning,
hvilken hindrade honom från att genast springa upp igen
för att möta sin motståndare.
När junker Guataf förlorade sitt vapen och således
blef urståndsatt att strida hade junker Holger genast sänkt
sin svärdspets mot marken -— men junker Gustaf gjorde
inte så nu, när hans motståndare i sin tur blef oförmögen
att för ett ögonblick strida.
I stället störtade han sig öfver den på marken ut-
sträckta junkern och måttade med svärdet en stöt mot
hans bröst.
Han måttade midt i bröstet för att träfia hjertat, men
svärdspetsen slant emot ett hårdt föremål, som junkei Hol-
ger var bepansrad med under rocken, en försigtighetsåtgärd,
hvilken var mycket vanlig i dessa tider, då vapenföra män
kunde komma i strid när som helst och det till följd af de
obetydligaste orsaker.
Junker Gustafs stöt träffade alltså inte, der han önskade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free