- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
326

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 326 —
— Det ser ut som eu flykt — — —
— Nådigaste herre och riddare, vredgas ej på min unge
herre. Ej långt härifrån mötte vi tvenne ryttare, hvilka
väl voro kända af såväl junkern som af mig.
— Hvilka voro då dessa ryttare?
— De voro tvenne af riddar Sten Gustafssons tjenare
— Junkerns herr farbroders?
— Ja, herre och riddare.
— Hvart skulle de?
— Hit till Mälsåker.
— Till junkern?
- Ja!
— Underligt synes mig detta i sanning.
— Det var ju bud från junker Gustafs farbroder, trodde
jag mig förstå, inföll nu prinsessan Cecilia, hvilken förvånade
sig öfver, att riddar Eskil fann det vara så underligt, att
dessa ryttare voro på väg till Mälsåker för att der söka
junkern.
— Ja, Eders fustliga nåde, svarade riddar Eskil artigt.
— En farbroders bud till sin brorson–––––-
— Ingenting är deröfver att förundra sig, Eders furst-
liga nåde; men hvad som förvånar mig, är, att dessa herr
Sten Gustafssons tjenare voro på väg just hit till Mälsåker;
ty–––––-
— Junkern var ju eder gäst, herr Eskil, inföll åter
prinsessan Cecilia, hvilken inte kunde hemta sig från sin
förvåning, att riddaren fann allt detta så underligt, då det
i stället föreföll henne vara den naturligaste sak i verlden,
satt en farbroders bud till sin brorson skulle rida till just
den plats, der han för tillfället fans. — Och hvem kan väl
förundra sig öfver, att hon tyckte, att detta var helt logiskt.
— Eders furstliga nåde, sade riddar Eskil då, väl för-
står jag eder förvåning öfver min förundran i detta fall.
Men jag skall, om Eders nåde tillåter, med ett par ord för-
klara mig och jag vågar påstå, att Eders fustliga nåde skall
blifva fullt ut lika förundrad, som jag är, då nu Eders
furstliga nåde värdes intressera sig för de händelser som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free