Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363 -
fara eller antagen fara var å färde, alltid läto sina husbön-
der och matmödrar gä främst, utom i det fall, der faran
gällde husmödrarne eller husbönderna sjelfva, ty då kastade
sig tjenarne utan uppmaning före dem för att afvärja faran.
Det var ett vackert bruk, äfven om det gick till någon
öfverdrift, hvilket var fallet nu; ty utan tyifvel hade det
varit rättare af Torsten att genast öppna dörren, då han
var den så’ nära, i stället för att stanna och låta fru Malin
springa förbi sig.
Så skedde nu emellertid.
— Hjelp! Hjelp! hördes inifrån rummet.
— Gasten kramar mig. Aj, aj i
Och så öppnade fru Malin dörren.
Långt ifrån att bli lugnare vid denna syn, blefvo de
stackars flickorna ännu mera förskräckta.
Detta låter underligt, men det är dock lätt förklarligt.
Man må besinna, att tiden var framskriden af dagen.
Natten eller förnatten, som det väl var, var icke mörk,
men dunkel och mycket trolsk tillföljd af det vackra mån-
sken som föll öfver jorden.
I junkerns sjukrum var det dock temligen mörkt med
undantag ar midt i rummet, ty månen kastade sitt skumma
sken, rakt in i fönstret. Det bief en ljusväg från fönstret
och till dörren, hvilken låg alldeles midt emot detsamma.
Junker Holgers säng stod till venster i rummet hvil-
ken afdelning var alldeles skum liksom den högra. Båda
dessa tredjedelar af rummet sågo mycket mörkare ut, än
de i verkligheten voro till följd af kontrasten med den ljusa
tredjedelen, det vill säga midtelpartiet af rummet mellan
fönstret och dörren.
När nu fru Malin öppnade dörren och steg fram på
tröskeln i månljuset, hvilket kastade sitt skimmer öfver det
hvita lakanet, i hvilket hon svept in sig, då hon väckts af
sin dotters och Bollas rop, framstod hon för de redan förut
uppskrämda flickornas fantasi såsom en varelse utan kött
och blod eller med andra ord, som ett spöke.
Deras skrik fördubblades och de sökte att komma när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
