Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 370
vade vänner, på samma gång jag beklagar anledningen till
edert besök här på Mälsåker.
— I sen framför eder en djupt bedröfvad fader ocli
en af sorg upplöst moder, sader junker Holgers far.
— Lefver min son? frågade modern.
— Ja, ärade fruga, svarade herr Eskil.
— Gud vare pris.
— Han ligger ännu i dvala, sade fru Malin, men tyd-
liga tecken till lif och förbättring äro visade.
— I gifven mig lifvet åter, sade junkerns mor.
Och nu följde långa beskrifningar öfver olyckan. —
I tre dagar stannade junker Holgers föräldrar på Mäls-
åker. Derefter företogo de hemfärden till Hjortsberga med-
förande sin sjuke son, hvilken då hade återfått sansen.
Han bars försigtigt ned på borggården och lades der
i en hästbår, hvilken var bäddad med mjuka kuddar och
så anträddes färden långsamt till hans föräldrahem.
Jungfru Helenas ögon tårades väl, men hennes sorg
var icke så stor, som man skulle kunnat föreställa sig.
Hon såg nu, att junkern lefde och hon var fullt besluten
att trotsa allt för att vara honom trofast, skulle hon än
derigenorn ådraga sig sina föräldrars ovilja. Hon hade gif-
vit honom sitt löfte och det skulle hon inte svika. Ingen
skulle kunna förmå henne att räcka en annan sin hand —
hennes faders maktspråk skulle studsa mot den fasta klippa,
som kärleken danat i hennes hjerta,
Bolla var ej rätt nöjd med, att Torsten lemnade Mäls-
åker; men hennes glada sinne förnekade sig dock inte.
Hon visste ju, att hon skulle bli hans. Ingen kunde
befalla öfver henne.
En kort stund, innan hästarne leddes fram på borg-
gården, gick Bolla nedåt stallet till.
Torsten, hvilken hoppades på, att hon skulle komma
för att säga honom farväl, hade hållit noga utkik och så
snart han fick se hennes lilla trinda ansigte, kastade han
allt arbete ifrån sig och gick emot henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
