Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■— 373 —
att taga fram garn i olika färger samt att spänna duk i
bågen. — Hon ville sy ett bälte.
— Lägg det gröna garnet för sig, Bolla, sade jungfrun.
— Ja, stolts jungfru, svarade Bolla.
— Höga furor skola resa sig på bältet.
— Så vackert.
— Silfvertråden skall trolla fram en källa.
— Det blir en verklig silfverkälla.
— Och guldtråden skall jag sprida öfver det hela, att
den bildar strålar från solen.
— Den riddersman, som en gång kommer att bära det
bältet, må väl blifva stolt deröfver, inföll Bolla, som väl
visste, att det var ämnadt åt junker Holger.
— En ståtlig riddersman bör äfven ha ett ståtligt bälte,
inföll jungfrun.
— Skall jag spänna duken i bågen nu?
— Jal I morgon, när solen blickar in till mig genom
bågfönstren, vill jag börja mitt arbete. Spänn duken och
nysta garnet.
— Det skall jag, jungfru.
— I natt skola vi sofva.
— Det kan stolts jungfrun behöfva.
— Det var en ryslig natt den der »gastanatten».
— Ja, förnatten.
— Hur rädda vi voro.
— Kunde vi vara annat?
— Aldrig kommer jag att glömma den »gasten», som
då skrämde oss.
— Aldrig jag heller.
— Att vi inte förstodo, hvad det var!
— Hur skulle vi kunnat göra det? Hvem kunde ana,
att jag trampade i fästet af ett svärd och att klingan oro-
ade stolts jungfrun, då jag rörde på min fot?
— Nej, vi kunde inte tänka det.
— Junkern hade ju hållit svärdet så hårdt.
— Hvad vi foro upp, när det damp i golfvet.
— Vi hade slumrat in båda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
