Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 458
Bolla vaknade hastigt upp och började gnugga sig i
ögonen.
— Vakna nu, Bolla, om du skall följa med, sade
jungfrun.
— Gud nåde mig, hvad jag sofvit, sade Bolla och
sprang upp.
— Det är dig väl undt, Gud allena vet, när vi härnäst
få sluta våra ögon.
Hastigt sprang Bolla upp från golfvet.
— Hvad befaller stolts jungfrun fram för drägt, frå-
gade hon.
-— Min yppersta sammetsdrägt och min kappa af so-
belskinn.
Bolla letade fram det begärda.
— Hu, hvad det stormar, sade hon.
— Kanske du är rädd att ge dig ut i detta väder, så
stanna. Jag ber dig inte följa mig.
— Nej, stolts jungfru, rädd är jag ej och om jag vore
rädd, så vore det inte för min egen skull utan för stolts
jungfruns.
— Frukta dig inte för mig.
Jungfrun var snart klädd.
— Tag af mina kläder på dig, Bolla, att du må kunna
hålla dig varm, sade jungfrun.
— Jag tackar för stolts jungfruns tillåtelse, men jag
har sjelf så varma kläder, att jag reder mig i dem.
— Gör, som du vill, trogna tjenarinna.
Bolla lemnade nu jungfruburen och gick in i sitt eget
närbelägna lilla rum, samt iklädde sig de varmaste kläder,
hon hade och kom så tillbaka in till jungfru Helena.
— Är du färdig nu, Bolla? frågade jungfru Helena.
— Ja, stolts jungfru.
— Allt är .tyst i slottet, hvad jag tror, och tjenstefolket
sofver helt visst sin goda sömn efter gillet.
— Stolts jungfrun drog försorg om, att de skulle bli
tunga i sina hufvuden af öl och tillika uttröttade genom
dans och lekar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
